Foto: TT

Utredare: Förläng polisutbildningen

Uppdaterad
Publicerad

Gör om polisutbildningen till en högskoleutbildning och förläng den till tre år, föreslår regeringens utredare.

– Vi tror att vi på detta sätt både får en effektivare polis och en attraktivare polis, säger inrikesminister Anders Ygeman (S).

”Polis i framtiden” heter den rapport som tagits fram på uppdrag av regeringen. Syftet med utredningen har varit att ge förslag på hur dagens polisutbildning kan göras om till en högskoleutbildning – något som utlovades redan i regeringsförklaringen hösten 2014.

– Vi är fullkomligt övertygade om att det blir en bättre utbildning, sade utredaren Petra Lundh om förslaget till ny utbildning när det på tisdagseftermiddagen lämnades över till Anders Ygeman och till ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S).

Obetalad praktik besparing

Vid en presskonferens i Rosenbad gick Petra Lundh snabbt igenom förslagen i rapporten. Polisutbildningen föreslås bli ”en högskoleutbildning på grundnivå med en omfattning på tre år”. Dagens utbildning är på fem terminer varav sex månader utgörs av praktik, så kallad aspirantutbildning.

Just när det gäller den så kallade aspiranten föreslås en förändring som kan tolkas som ett sätt att hålla i pengarna när utbildningen förlängs. Tanken är att polisstudenterna i framtiden inte ska få betalt av arbetsgivaren under praktiken utan att de ska ta studiemedel även då. Det skulle, enligt Petra Lundh, innebära att utbildningen inte blir så mycket dyrare.

Säkerhetsprövning med registerkoll

Omgörningen av utbildningen skulle också innebära att polisstudenter i framtiden ges andra möjligheter att läsa vidare men också att de ges möjligheter att forska. Generellt skulle det på sikt leda till att forskningen om polisen stärks, enligt Petra Lundh.

Under sitt korta anförande räknade Petra Lundh även upp vad som ska krävas för att antas till framtidens polisutbildning, som väntas dra igång höstterminen 2018. De sökande måste vara svenska medborgare, de får inte vara dömda för brott och ska klara sig igenom en ”säkerhetsprövning med registerkoll”.

För att antas måste man också ha godkänt betyg i samhällskunskap och historia, leva upp till ”vissa medicinska krav”, ha ”viss fysisk förmåga”, kunna simma och ha b-körkort.

Studenter som begår brott under utbildningen ska kunna stoppas från att gå vidare till sin ”verksamhetsförlagda utbildning”, alltså sin aspiranttid.

Utredaren tycker att utbildningen även i fortsättningen ska bedrivas vid flera olika högskolor och universitet.

Skäl till högskoleutbildning

I regeringens kommittédirektiv står att ”polisyrket ställer höga krav på förmågan att ta till sig kunskap, kritiskt granska och analysera information, identifiera problem och hitta lösningar. För att stärka polisens förmåga att bekämpa en brottslighet som i takt med samhällets utveckling ständigt finner nya former, krävs en polisutbildning med tydlig förankring i vetenskap och beprövad erfarenhet”.

Källa: Justitiedepartementet

Dagens utbildning

Vid dagens polisutbildning varvas teoretiska studier med praktiska övningar, fältstudier och färdighetsträning.

Utbildningen är problembaserad.

I studierna ingår juridik, kriminologi, vårdvetenskap, beteendevetenskap, socialt arbete och statsvetenskap.

Brottsutredning, förhörs- och intervjumetodik, kriminalteknik, brottsförebyggande arbete, polisiär konflikthantering (taktik, självskydd och vapen) är några av de andra delarna som ingår.

Källa: Polisen.se

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.