Även den mest högteknologiska sjukvård står och faller med personalens händer – på gott och på ont. Skickliga händer lägger om sår, utför operationer eller berör tröstande. Tyvärr kan det vara samma händer som flyttar bakterier från patient till patient. Den personal som inte har – eller ger sig – tid att desinfektera sina händer mellan varje patient har farliga händer. Folkhälsomyndigheten uppger att en fjärdedel av alla vårdrelaterade infektioner beror på den dåliga handhygienen, så en förbättring skulle få stor effekt och minska lidande och kostnader.
Var tionde infekteras
De vårdrelaterade infektionerna mäts två gånger varje år av SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. År 2008 infekterades nästan 12 procent av sjukhusens patienter medan de låg inne för behandling. Redan 2009 förbättrades siffran till cirka nio procent. Därefter har ingen förbättring skett. Fortfarande infekteras ungefär var tionde patient på de svenska sjukhusen.
I de svåraste vårdrelaterade infektionerna är antibiotikaresistenta bakterier inblandade. Det som förr kallades Sjukhussjukan, men numera heter MRSA, är infektioner med resistenta gula stafylokocker. Förr spreds smittan på sjukhusen, men numera sker spridningen oftare på vårdcentraler och äldreboenden. MRSA har med tiden funnit sin väg ut samhället och där sker idag den största spridningen.
Tvätta händerna!
Yvonne Nordlund i Garphyttan tror att hon smittades med MRSA vid ett vårdtillfälle år 2007 då hon anser att hygienen var undermålig. Sedan dess lever hon med infektionen och det har sänkt hennes livskvalité.
– Det är patetiskt. Personal som inte tvättar och spritar händerna gör oss patienter illa. Vi är patienter för att vi är sjuka. Vi vill inte bli sjukare. Det räcker ändå!
Timmar vid tvättstället
Läkarna är en av de slarvigaste personalkategorierna när det gäller hygienen, sjuksköterskorna är bättre. Mathilda Stendahl arbetar på Karolinska universitetssjukhuset i Solna. Hon är noga med handhygienen och tillbringa mycket tid vid avdelningens många tvättställ.
– Det kan nog bli uppåt hundra handdesinfektioner på en dag, säger Mathilda Stendahl. Det blir ju lång tid sammanlagt eftersom det tar ett par minuter varje gång.
Har inte tid
– Det finns många orsaker till att personalen missar att sköta handhygienen, säger Folkhälsomyndighetens Olov Aspevall. Han är sakkunnig när det gäller vårdhygien. Det vanligaste är att man säger att man inte har tid eller att man glömmer desinfektera sina händer. Andra säger att de inte vill skada sina händer.
Olov Aspevall berättar att studier pekar på att överbeläggningar och låg bemanning bidrar till att hygienen försämras.
– Därför är det viktigt att sjukhusen har tillräckligt hög bemanning, inte bara med tanke på handhygienen, det är viktigt ur alla kvalitetsaspekter.
Hygien i fokus
När det nya Karolinska sjukhuset byggs i Solna är fokus på hygienen. Alla patienter kommer att ligga i enkelsalar och ha egen toalett. Detta förbättrar vårdhygienen och i centrum för patientsäkerheten finns de nya tvättställen. De ser ut som helt vanliga tvättställ, men det är några viktiga designdetaljer som effektiviserar dem. Tvål, sprit, torkpapper och papperskorg är noggrant utplacerade så att personalens rörelsemönster ska vara så effektivt som möjligt. Tvättställen är placerade fullt synliga från patientens säng. Det ska öka personalens benägenhet att desinfektera sig.
Infektionerna kvar i framtiden
Olov Aspevall tror inte att de vårdrelaterade infektionerna helt kan försvinna.
– Framtida patienter, som kommer till våra sjukhus, kommer att vara allt skörare och sjukare. De kommer att ha sämre immunförsvar och därmed löpa större risk att infekteras. Det innebär att vi kommer att tvingas leva med vårdrelaterade infektioner, men vi måste förstås förebygga så många infektioner som möjligt.