Timme efter timme satt euroländernas stats- och regeringschefer samlade till toppmöte i Bryssel i går kväll och i natt.

Två gånger om bröt EU:s permanente ordförande Donald Tusk sammanträdet för ”konsultationer” vid sidan om. Båda gångerna hölls separata möten mellan Tusk, Tysklands förbundskansler Angela Merkel, Frankrikes president Francois Hollande och premiärminister Alexis Tsipras från Grekland.

Nytt hopp

Vid sex-tiden i morse varslade sedan Maltas premiärminister Joseph Muscat om ännu ett avbrott – kanske det sista före en uppgörelse.

”Avbrott för slutgiltiga konsultationer”, skrev Muscat på Twitter.

Det som jagades var rätt formuleringar kring de krav som euroländerna ställer på Grekland för att acceptera ens att börja förhandla om ett nytt krisprogram.

– Jag är här för att nå en ärlig kompromiss. Det är vi skyldiga Europas folk som vill ha ett enat, inte splittrat Europa, sade Tsipras när han anlände till mötet i går eftermiddag.

– Jag vet att nerverna är på helspänn, men vi måste se till att vi väger fördelarna mot nackdelarna, inte bara för Grekland utan för hela eurozonen, sade Merkel i sin tur.

Mycket bråttom

Enligt EU:s beräkningar behöver Grekland drygt 80 miljarder euro för att genomföra sina krisåtgärder under de närmaste tre åren.

Men för det krävs kraftiga åtgärder – och helst omedelbart.

Med sig in till drabbningen fick euroländernas stats- och regeringschefer ett fyrsidigt dokument från sina finansministrar från i går eftermiddag.

Där stipulerades krav på färdiga beslut – bland annat kring nya momssatser, pensionssystemet, statistiskbyråns oberoende och införande av EU:s bankakutregler – som länderna vill se genomförda av regering och parlament i Aten redan till på onsdag.

Därutöver önskas även andra långtgående reformer, exempelvis vad gäller reglerna för kollektivavtalsförhandlingar och stridsåtgärder på arbetsmarknaden, för att stödprogrammet ska kunna godkännas.

Dokumentet var även fullt av krav inom klamrar, med sådant som finansministrarna inte kunnat enas om.

Det gällde bland annat frågan om hur Greklands enorma statsskuld ska hanteras, överförande av tillgångar till en grekisk privatiseringsfond på 50 miljarder euro samt inte minst det tillfälliga lämnande av eurosamarbetet som Tysklands finansminister Wolfgang Schäuble fört fram som ett alternativ.

Skarpa grekiska reaktioner

Den grekiska reaktionen på söndagskvällen var skarp. ”Från en annan planet” löd omdömet om privatiseringsfonden från en grekisk regeringskälla till nyhetssajten Politico Europe. ”100 procent nej” sade samma person om ett tillfälligt euro-avbrott.

I sistnämnda fråga fick dock Grekland stöd från åtminstone Frankrike.

– Det finns ingen tillfällig grexit. Det är antingen grexit eller inte grexit, sade president François Hollande på väg in till söndagens möte.

Diverse läckor från nattmanglingen gjorde senare gällande att det tillfälliga euro-lämnandet plockats bort ur diskussionen och att Tsipras även nått framsteg i att mjuka upp privatiseringsfonden.

Samtidigt diskuterades möjligheten att skjuta till de tillfälliga pengar – runt sju miljarder euro – som behövs för att hålla Grekland flytande under resten av juli. Eventuellt kan ett sådant lån komma att godkännas när EU:s samtliga finansministrar ska samlas till sitt nästa ordinarie möte under tisdagen, skrev Politico Europe.

Risk för regeringskris

Även om premiärminister Tsipras skulle gå med på euroländernas kravlista väntar tuffa interna förhandlingar för att få tillräckligt stöd i parlamentet under de närmaste dagarna.

Bland det som måste klubbas igenom till på onsdag finns exempelvis åtgärder för att undvika förtidspensionering före 62 års ålder, konstaterade tidningen Kathimerini.

Enligt AFP har emellertid ett 15-tal parlamentsledamöter från Tsipras parti meddelat honom per brev att han inte kan räkna med deras stöd till de reformer som långivarna kräver.

Därmed måste Tsipras sannolikt förlita sig på det stöd som tre av oppositionspartierna tidigare lovat honom för att driva igenom nödvändiga åtgärder.