Det är senator Ben Cardin, demokrat och ledande medlem av Utskottet för internationella relationer i senaten som först har avslöjat planerna på att stryka Kuba från terrorlistan.

Parterna har enligt New York Times förhandlat i 18 månader.

Avslutat undersökning

Obama sade på torsdagen att USA:s utrikesministerium har avslutat en undersökning i frågan men att han inte vill uttala sig förrän ministeriets rekommendationer föreligger. Enligt Cardin skulle alltså den rekommendationen redan föreligga.

På torsdagen träffades Kerry och den kubanske utrikesministern Bruno Rodriguez.

På terrorlistan står Iran, Kuba, Sudan och Syrien. Idag tycks Kuba inte exportera någon revolution. En gång, 1962 till exempel, var Kuba ett stort hot – när man ville tillåta Sovjetunionen att utstationera kärnvapenbestyckade robotar riktade mot USA.

Deltog i befrielselkrig

På 1970-talet deltog kubanska trupper i befrielsekrig i Afrika. Det var under det kalla krigets och järnridåns dagar. Kuba stötte också olika revolutionära grupper i Latinamerika och sågs som en inspirationskälla för en kommunistisk ideologi.

Men de senaste åren har USA inte anklagat Kuba för att understödja terrorism.

Idag kommer de terroristiska hoten från annat håll. Kuba kämpar med sin dåliga ekonomi, men det är svårt att se landet som ett verkligt hot mot USA.

Det var i december 2014 som Kuba och USA överraskande talade om en normalisering länderna emellan. Det var ett upptinande av en över femtioårig istid. Förhandlingar skulle då inledas i januari i Havanna.

Stryka från terrorlistan

Redan i februari 2015 signalerade Kuba att en förutsättning för att återuppta diplomatiska förbindelser och öppna ambassaderna som varit stängda i över ett halvsekel var att USA stryker Kuba från sin terrorlista. Annars var det ingen mening med en diplomatisk öppning.

Dessutom finns det ett annat mycket stort hinder att övervinna: USA:s ekonomiska straffåtgärder mot Kuba måste häva. Det är bara den republikanskt dominerade kongressen som kan göra detta.

Också Raúl Castro säger att det avgörande ännu inte löst: USA:s ekonomiska blockad mot Kuba.

Inte i takt med tiden

I ett tal i december 2014 talade president Barack Obama om att USA:s nuvarande politik gentemot Kuba inte är i takt med tiden. Det var ett erkännande av att USA:s politik i många år legat fel. Det finns kubanska exilgrupper som har varit en viktig påtryckningsgrupp för den förda politiken.

Men det har också bland latinamerikaner i USA – de så kallade hispanics – funnit de som anser att förhållandet till Kuba måste normaliseras. Och hispanics anser nu vara en nyckelgrupp inför de amerikanska presidentvalen 2016.

En opinionsmätning i USA från december 2014 visade att 56 procent av amerikanerna ville normalisera förbindelserna med Kuba. 75 procent av hispanics var för.

Obama möter Raúl Castro

Det har också funnits rapporter om att det är en äldre generation av kubaner som är klart fientligt inställda men att frågan inte är så laddad för exilkubaner som fötts i USA.

Obama ska på fredagen och lördagen delta i ett amerikanskt toppmöte i Panama City. Då kommer han att träffa den kubanske ledaren Raúl Castro – ett historiskt möte och signaler i förväg från Vita Huset tyder på att Obama tänker ta tillfället i akt att försöka förbättra relationerna med Kuba.

Det är ett historisk ögonblick för Kuba också: Det är första gången sedan 1962 som Kuba deltar i detta toppmöte.

Smärre gester

Utrikesminister John Kerry uppges alltså nu rekommendera att Kuba stryks från listan, enligt senator Cardin.

En del smärre gester mellan de två staterna har redan ägt rum. Till exempel har man utbytt några fängslade spioner.

Men det finns problem med detta närmande. Kuba talar om att man är oense om de tillämpningen av mänskliga fri- och rättigheter – Kuba är ju en diktatur – och att Kuba vill sätta upp regler för hur de väntade amerikanska diplomaterna ska få röra sig i huvudstaden Havanna.