Karl-Henrik Robért och Göran Broman är båda framstående professorer på Blekinge Tekniska Högskola, BTH, och har forskat kring hållbar utveckling i decennier.

De har just fått publicerat ett 400-sidor långt temanummer i världens främsta hållbarhetstidsskrift ”Journal of cleaner production”.Tre år har de ägnat åt att sammaställa numret med egen forskning tillsammans med de främsta forskarna i världen.

– Det har varit ett fantastiskt genomslag, både inom akademin och för praktiker som jobbar med detta i kommuner och företag. Det har verkligen satt BTH ytterligare på kartan. Jag är stolt, säger Göran Broman, professor i strategiskt hållbar utveckling vid BTH.

Handbok i ekologisk omställning

Temanumret kan ses som en konkret handbok i hur företag, organisationer och kommuner kan ställa om till bland annat ekologisk hållbarhet.

– Tidigare har vi bara pratat om världsproblem som klimatet, fattigdom, och artutrotning ett och ett och bara hoppats att världens ledare får ihop det. Det går inte. Lösningen ligger i hur vi får ihop alla delarna till ett strategiskt perspektiv, så att jag i min egen organisation gradvis kan bli av med att vara en del av problemet. Det har varit den största missade pusselbiten, säger Karl-Henrik Robért, professor i strategisk hållbar utveckling vid BTH.

Ska uppfylla klimatkriterier

För att klara omställningen ska företaget uppfylla en rad kriterier: att inte bidra till att släppa ut ämne från berggrunden som exempelvis metaller som sedan ökar systematisk i naturen, att inte släppa ut kemikalier som ökar systematiskt i naturen, och att inte tränga bort ekosystem med till exempel kalhyggen, asfalterade åkrar eller förstörda fiskevatten.

– Uppfyller man inte kriterierna för ett så komplext uppdrag som att få en organisation som inte förstör världen, då går det inte att vara ekologiskt hållbar. Då löser man ett problem genom att skapa ett annat, säger Karl-Henrik Robért.

Se hela inslaget här:

Stora företag intresserade

Enligt BTH-professorerna har forskningen även motbevisat fördomen om att en hållbar omställning skulle vara en ekonomisk förlustaffär.

– Om man är en del av en icke-hållbar utveckling så kommer man få större kostnader för resurser som man slösar med för att det finns färre kvar, man får problem med skatter och kundförtroende.

Såväl multinationella storföretag som hundratals kommuner har redan kontaktat BTH-professorerna och börjat ställa om efter metoden.

Vad kommer hända i världen om det här inte genomförs?

– Då går civilisationen under, det är det icke-hållbarhet betyder. Nu handlar det om att få ut kunskapen om att kunskapen finns samlat; hur man kan förhålla sig till hela världens problem även när man är det lilla bolaget, säger Karl-Henrik Robért, professor i strategisk hållbar utveckling vid BTH.