Vårdas på sjukhus är inte helt riskfritt. Så många som var tionde patient i Blekinge smittas av så kallade vårdrelaterade infektioner. Vanligtvis är det bakterier som orsakar sårinfektioner, urinvägsinfektioner och lunginflammationer.
Undersköterskan Kaisa Rintala, 65 år, från Olofström drabbades av cancer i livmodern och opererades på Blekingesjukhuset i februari förra året. Ingreppet tog över sju timmar och tre operationsdukar glömdes kvar i hennes buk. Kaisa Rintala syddes ihop men fick öppnas igen när misstaget upptäcktes efter en halvtimme.
– Först tänkte jag att det var för otroligt för att vara sant. Men det som inte får hända hände mig, säger hon till SVT Nyheter Blekinge.
Bara några dagar efter operationen fick hon feber och såret på magen blev varigt. Hon hade fått bakterier i snittet, fick läggas in på sjukhus igen och behandlas med antibiotika.
Läkte inte på fyra månader
För Kaisa Rintala tog det fyra månader innan såret läkte. Hon fick gå och lägga om det flera gånger i veckan på vårdcentralen.
– Jag var uppbunden och kunde inte göra något annat, än att gå och lägga om såren, säger hon.
Inspektionen för vård och omsorg, IVO, har utrett händelsen men tror inte att de kvarglömda operationsdukarna orsakade den långdragna infektionen – utan andra bakterier på sjukhuset.
Orsakar 750.000 vårddagar
Sjukvården ska vårda och göra människor friska. Men Kaisa Rintala är långt ifrån ensam om att ha drabbas av bakterier inom vården. Mikroorganismerna finns överallt. De smittar från medicinsk utrustning, mellan patienterna samt mellan patienterna och vårdpersonalen.
– Det finns ju risker i sjukvården och det måste man vara medveten om. Är man sjuk så är man känsligare för att bli sjuk i annat. Genomgår man en operation, har kateter eller slangar i sig så är det klart att det finns vägar för bakterierna in i kroppen, säger Lars Almroth, sjukhuschef.
Socialstyrelsen uppskattar att cirka 1.400 patienter dör varje år i landet av vårdskador och just vårdrelaterade infektioner är den vanligaste skadan. Förutom mänskligt lidande innebär detta att sjukvården lägger ner stora resurser på att vårda patienter som sjukvården själv gjort sjuka. Vårdrelaterade infektioner orsakar så mycket som cirka 750.000 extra vårddagar per år i landet.
– Det finns ganska mycket som vi kan göra för att minska riskerna att åsamka patienterna någonting som de inte kommit in för, säger Bengt Wittesjö, hygienläkare.
Sikta på noll infektioner
Infektionen i operationssåret gav Kaisa Rintala ett fult ärr på magen. Folkhälsomyndigheten jobbar på regeringens uppdrag med att minimera smittspridningen inom vården. Och det absoluta målet är att stoppa den helt.
Är det rimligt med en nollvision?
– Ja, det tycker jag. Man måste ha ett mål att sikta på. Vi har nollvision i trafiken och det känns ju rimligt att vi inte ska förvänta oss att någon ska dö i trafiken. Vi ska inte förvänta oss att man får infektioner i sjukvården, utan måste sikta på att det är noll, säger Lars Almroth.