Att en förlossning sätts igång innebär att den startas med medicin eller olika ingrepp. Det är frivilligt, men efter en ny riktlinje rekommenderas gravida igångsättning efter 41 graviditetsveckor. Första året efter förändringen ökade antalet igångsättningar med 38 procent.
Enligt SVT Nyheter Gävleborgs granskning dog 26 färre barn i magen 2023, jämfört med året före riktlinjen. Dödligheten har minskat från 1,5 till 0,5 per 1 000.
Men frågan delar trots det förlossningskåren. Skiljelinjen går vid om igångsättningarna ska ske rutinmässigt – eller om individuella bedömningar ska styra vem som sätts igång.
Sugklockor och akuta kejsarsnitt
För de igångsatta förlossningarna leder oftare till olika typer av ingrepp – särskilt för förstföderskor. Det visar SVT:s granskning.
Var femte frisk förstföderska, som har satts igång efter vårdens rutin, har fått akut kejsarsnitt. Bland förlossningar som startar av sig själva, vilket två av tre gör, är det ungefär hälften så vanligt.
Granskningen visar också att igångsättningar leder till fler klipp, sugklockor och allvarliga blödningar. Vården använder oftare värkstimulerande dropp och kvinnan får en mindre positiv förlossningsupplevelse.
Javascript är avstängt
Rädda barn – utan igångsättning?
Barnmorskeförbundet vill att individuella kontroller ska avgöra vem som sätts igång.
– Att barn ska födas levande är en självklarhet men vi har olika vägar dit, säger Charlotte Elvander från förbundet.
Javascript är avstängt
Karin Källén, en forskare som arbetar med en studie i ämnet, säger att det finns exempel där barnadödligheten har minskat utan igångsättning på rutin i vecka 41.
– Men det måste utredas mer noggrant, säger hon.
Sophia Brismar Wendel, en av läkarna bakom riktlinjen, har en annan uppfattning.
– Det finns inte särskilt mycket forskning som stödjer att kontroller skulle vara tillräckligt, säger hon.