Drygt tio procent av Jämtlands läns bebodda områden kallas för döda zoner. Det framgår av en kartläggning som SVT har gjort. I områden som räknas är det mer än tio minuter med bil till skola, bensinstation, butik och all annan service.

Bättre kommunikationer

Men Lars Westin, som är föreståndare för Umeå universitets centrum för regionalforskning, anser att det inte nödvändigtvis behöver betyda att tillgängligheten till service är mycket sämre nu än för till exempel 50 år sedan.

– Kommunikationerna har blivit bättre och med det följer större men färre enheter av service. Och de blir lättare att nå just för att vägarna blivit bättre.

Ökad befolkning

Länets befolkning ökade under 2016 med 1300 personer. Och ökning var det i alla kommuner utom i Härjedalen. Framförallt beror ökningen på inflyttning från utlandet i form av asylsökande personer.

Utan de människorna hade länet i stället haft ett befolkningstapp på över 800 personer. Och den här utvecklingen är nödvändig för Norrlands inland enligt Lars Westin.

– Det är viktigt att det kommer fler människor till Sverige. Och när Sverige växer så kommer det också fler hit till Norra Sverige.

Tätorter viktiga för landsbygden

Lars Westin anser också att att större städer och starkare tätorter i Norrland skulle gynna utvecklingen även på landsbygden.

– Det gäller att man får till en stark stadstillväxt för att även landsbygden ska leva upp.

Hur kan starkare städer gynna även de glesaste områdena i Norrland?

– Det ser vi runt storstadsområdena i södra Sverige, att fastighetspriserna gör att folk flyttar ut på landsbygden runt om. I de små städerna i norra Sverige ser vi att spridningseffekten ännu inte är lika stark.