Det är hårt tryck på de 27 platserna på kortidsboendet Bergsgården i Svenstavik. Det kräver att bemanningen är tillräcklig, men sjukdom, vård av barn, utbildningar och att undersköterskor följer boende till sjukhuset i Östersund gör att det fattas folk nästan varje dag.
Sally Sund är 77 år och gick i pension för över 10 år sedan. Hon hoppar ofta in som vikarie på Bergsgården.
– Jag känner mig så välkommen av både personal och boende. Det är roligt att komma hit och det betyder även ett tillskott till den dåliga pensionen, säger Sally Sund.
”Blev långtråkigt”
Även Anna Jonsson är vikarie på Bergsgården. Hon är 74 år och gick i pension för 10 år sedan.
– Jag var hemma i två år, men det blev lite långtråkigt och jag anmälde mig som vikarie, säger hon.
Det ger ett välbehövligt tillskott i pensionskassan, men det viktigaste för Anna Jonsson är att arbetet är roligt och att hon känner sig behövd.
Anna-Klara Molin är sjuksköterska och arbetar tillsammans med Anna Jonsson och Sally Sund.
– Vi har fyra pensionärer som hoppar in här. De är jätteviktiga för oss, säger hon. De är erfarna och trygga och tycker det är roligt att jobba.
Räddning från dyr övertid
Anna Jonsson jobbar cirka 40 timmar i månaden, ibland mer. Om inte pensionärerna kan rycka in blir det svårt.
– Det kan bli så att vi får kalla in personal på övertid och det blir dubbelt så dyrt, säger Anna-Klara Molin.
Hon tror att lönen och arbetsvillkoren måste bli bättre för att fler unga ska välja att jobba i vården.
– Det finns till exempel fortfarande delade turer, säger Anna-Klara Molin.