I hela 271 svenska kommuner så har utsläppen av växthusgaser minskat. Det visar en sammanställning som gjorts av nyhetsbyrån Siren som gått igenom värdena på utsläpp av växthusgaser i alla kommuner i landet mellan åren 2005-2014. Siffrorna är hämtade från kommun- och landstingsdatabasen.

Hammarö kommun med -70 procent, Lidingö kommun med -57,1, Köping kommun med -54,4, Älvkarleby kommun med -51,2 och Hylte kommun, med -49,8 och  procent toppar listan på dem som minskat mest i landet.

Positivt

Och i Jönköpings län toppar alltså Värnamo med -25,1 procent, Habo med -21,8 och Nässjö med -19,2.

– Det är väldigt positivt att vi har haft minskade utsläpp i Sverige de senaste åren, men mycket mer behöver göras för att vi ska kunna nå klimatmålen, säger Pelle Boberg, handläggare inom klimatfrågor på Naturvårdsverket, till Nyhetsbyrån Siren.

2014 hade Oxelösund det största beräknade utsläppet av växthusgaser per invånare, 129 ton. Det kan jämföras med 0,5 ton för Lidingö, som hade det lägsta beräknade utsläppet per invånare. De höga siffrorna för Oxelösund hänger till stor del ihop med det stora stålverket som ligger i kommunen.

– Kommunerna har till viss del olika förutsättningar och får arbeta på olika sätt med det här, men generellt har kommunerna en stor möjlighet att ha en positiv roll när det gäller att nå klimat- och miljömål. Det gäller inte minst fysisk planering och transportsystem. Klimatproblemet är globalt, men utsläppen är ju lokala och mycket kan göras på lokal nivå, säger Pelle Boberg, handläggare på Naturvårdsverket.

Stora utmaningar

Det är särskilt inom områdena transport och industri som det finns stora utmaningar i Sverige när det gäller att försöka minska utsläppen.

– Vissa sektorer är mer framgångsrika än andra. När det gäller uppvärmning av bostäder och lokaler har utvecklingen varit väldigt bra, men för transporter och industriutsläpp har det totalt sett inte sett lika bra ut. Jordbruket är också en stor utmaning, och det blir särskilt tydligt om man tar hänsyn även till utsläppen som vi genererar utanför kommunens eller landets gränser, eftersom vi importerar mycket av våra livsmedel. I ett konsumtionsperspektiv skulle Lidingös utsläpp mycket väl kunna vara högre än Oxelösunds, säger Pelle Boberg.

Fotnot: Siffrorna bygger på nationella värden som med hjälp av datamodeller fördelats på läns- och kommunnivå efter faktorer som vägnätets struktur, industrinärvaro och jordbruk. De ska inte ses som exakta uppgifter över utsläppen i en given kommun, och bör inte användas som ett mått på de enskilda kommunernas klimatarbete. Siffrorna säger inte heller något om enskilda medborgares konsumtion i en given kommun. Siffrorna för 2014 är de senaste utsläppssiffrorna tillgängliga på kommunnivå.