Livet efter kvinnobussarna

Uppdaterad
Publicerad

För snart trettio år sedan började Pajala bussa kvinnor till kommunen för att råda bot på kvinnobristen. Fortfarande är Tornedalen en av Sveriges manligaste regioner. Men det finns fortfarande kärlek som uppstod som resultat av Römppäfestligheterna.

Römppä är ett gammalt begrepp då pigor och drängar fick sin lön och hade rätt att byta arbetsgivare. Under Römppäveckan släppte man loss i Tornedalen. 1987 ordnades den första moderna Römppäveckan i Pajala.

Kvinnor enda från Ryssland och Finland bussades till kommunen som hade överskott av ungkarlar. Idékläckaren var Bertil Isaksson som då var Vänsterpartiets politiker. Idag en lokalkändis som radioreporter.

Gränsland

– Jag ville tvätta bort skamstämpeln från begreppet ”ungkarl”, förklarar han. Jag ville visa att ungkarlar inte är marginaliserade män som lever vid sidan av samhället, berättar Bertil Isaksson.

Mansdominans

Römppäfestiligheterna har inte hjälpt befolkningsstatistiken i Pajala. Det går 80 kvinnor på 100 män i åldrarna 20-34 år. Men en och annan kvinna blev ändå kvar i Pajala.

Elena Neudatjina är en av dem. Hon och radioreportern Hans Oja träffades tack vare Römppä. Egentligen var det Elenas mor som besökte Römppäveckan i Pajala och bjöd Hans Oja och några andra till Murmansk.

Och på den vägen är det. Hans och Elena fattade snabbt tycke för varandra trots språkförbistringen för det gemensamma språket var till en början skolengelska.

– Hasse var annorlunda än de ryska män som jag var van vid. I Ryssland gjorde inte männen så kallade kvinnosysslor såsom Hasse gör som till exempel diskar, lagar mat och byter blöjor, förklarar Elena Neudatjina.

Idag har paret en gemensam dotter och de bor tillsammans i ett stort hus i utkanten av Pajala. Elena har gått en elektronikkurs och arbetar i ett dataföretag som har kunder i Ryssland så hennes språk- och kulturkunskaper är eftertraktade.

– I början kändes det konstigt att flytta till en liten ort eftersom jag var van vid större städer men idag trivs jag. Livet är lugnt utan stress. Jag njuter av naturen och gården där jag kan odla vad jag vill, säger Elena Neudatjina.

Disk som parterapi

Enligt Hans Oja är gemensamt diskande kanske deras sätt att få relationen att hålla.

– Vi diskar ihop varje dag. Elena rengör porslinet och jag torkar dem. Under tiden pratar vi om dagens händelser och om vi inte är överens måste vi reda ut det för ingen av oss kan ju sticka iväg mitt i diskandet, skrattar han.

Hans Oja har en teori om att Römppä har gjort Pajala till en mer global kommun. Det är inte ovanligt att karlarna söker efter partner även i mer fjärran länder än Finland och Ryssland, säger han.

Ungkarlar behövs

Kommunens slogan är också ”Makalösa Pajala”. Men Bertil Isaksson vill vända på begreppen.

– Män som stannar kvar behöver inte betyda något dåligt för en kommun. Idag är det ju ofta ungkarlarna som sköter byns angelägenheter och tar hand om sina mammor och pappor medan kvinnorna har dragit iväg.

FAKTA: KVINNOR OCH MÄN I PAJALA

Pajala är fortfarande den kommun i Norrbotten som har störst kvinnounderskott.

I åldersgruppen 35 till 64 år går det 85 kvinnor på 100 män. Kvinnounderskottet i kommunen är alltså femton procent.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Gränsland

Mer i ämnet