Mannen till höger på bilden är den person som är misstänkt för grovt folkrättsbrott. Foto: Åklagarmyndigheten

Filmer bevis för folkrättsbrott

Uppdaterad
Publicerad

Det finns filmbevis mot den 46-årige man som åtalas misstänkt för grovt folkrättsbrott. Mannen, som är bosatt i Karlskoga, tros ha deltagit i mordet på sju män i Syrien 2012.

Mannen anhölls först av åklagare i sin frånvaro och greps senare av polis den 11 mars i år. Han häktades den 14 mars i vid Örebro tingsrätt inledningsvis misstänkt för mord. Det var under häktningsförhandlingen som rubriceringen ändrades från mord till brott mot folkrätten.

I och med detta fördes målet över till den internationella åklagarkammaren, som nu väcker åtal mot mannen.

Karlskogabo åtalas för folkrättsbrott

– När det gäller den här typen av brott, vi pratar krigsbrott, folkmord, så har vi en universell jurisdiktion och skyldighet att utreda och eventuellt lagföra den typen av brottslighet, säger åklagaren Kristina Lindhoff Carleson vid internationella åklagarkammaren, till TT.

Filmer ska bevisa skuld

46-åringen stred på rebellsidan i Syrien. I maj 2012 befann sig han och hans grupp nära Idlib i nordvästra Syrien. Det ska flera filmer ha spelats in som visar när den nu åtalade mannen deltar i avrättningar.

– Soldaterna hade tillfångatagits och var försvarslösa när det här skedde. Vi anser att det i Syrien vid tidpunkten för brottet förelåg en icke- internationell väpnad konflikt mellan å ena sidan staten Syrien och å andra sidan ett flertal väpnade grupper. Vid en väpnad konflikt träder den internationella humanitära rätten in i syfte att begränsa det lidande som väpnade konflikter orsakar. Vi påstår att den misstänktes deltagande i avrättningen strider mot den internationella humanitära rätten som bland annat avser att skydda soldater som är försatta ur stridbart skick. Vi vill också poängtera att åtalet på intet sätt ska tolkas som ett ställningstagande i den pågående konflikten i Syrien, säger Kristina Lindhoff Carleson.

Under rättegången vid Stockholms tingsrätt kommer filmsekvenserna att förevisas rätten.

– Vissa av filmerna kommer att visas öppet, medan de som visar själva avrättningarna utan redigering kommer vi att yrka på stängda dörrar, förtydligar Kristina Lindhoff Carleson.

Lång häktningstid

Fallet har tagit lång tid att utreda. Enligt åklagaren på grund av den svårutredda karaktären.

Mannen nekade inledningsvis till brott och motsatte sig häktningen. Han har hela tiden velat bli försatt på fri fot. Men åklagaren har bedömt faran att mannen skulle avvika för stor.

– Det är flyktfaran som gör att han fortfarande är häktad, sa Kristina Lindhoff Carleson till SVT Nyheter Örebro den 25 september.

Mannen har under utredningens gång accepterat den förlängda utredningstiden.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Karlskogabo åtalas för folkrättsbrott

Mer i ämnet