Gotland var först ut för Anna Carlstedt, regeringens samordnare, som kommer att åka runt i landet för att träffa alla länsstyrelser och andra berörda myndigheter och organisationer. Det gäller nu att få en bild av hur det går med deras arbete mot våldsbejakade extremism.
– Man jobbar väldigt bra här på Gotland med samverkan mellan till exempel polis, socialtjänst och andra aktörer, som föreningslivet, säger Anna Carlstedt.
Behöver information från polisen
Ett problem i sammanhanget som man nu vill åtgärda, är att kommunerna inte får tillräcklig information från polisen.
– Om socialtjänsten ska kunna göra sitt jobb så behöver det komma information från den öppna polisen, och ifrån säkerhetspolisen. Det här är något som man har sett på många håll att det inte fungerar, säger Anna Carlstedt.
En fjärdedel av landets kommuner uppger i en enkät, som gjort av samordnaren, att det finns någon form av våldsbejakande extremism hos dem.
Delade meningar
Den allmänna debatten har kommit att handla mycket om återvändande IS-krigare. Men hos merparten av de kommuner som uppger att det förekommer extremism, så handlar det inte om religiös sådan, berättar Anna.
– Om vi frågar säkerhetspolisen så säger de att det största hotet kommer från religiös extremism. Men för ett år sedan frågade vi alla kommuner om vilken miljö de upplever som det största problemet. Då svarade nästan hälften av kommunerna att det var den högerextremistiska miljön som de upplevde var det största bekymret lokalt, säger hon.
”Måste ha en beredskap”
På Gotland har man inte märkt av någon religiös våldsbejakande extremism, men landshövding Cecilia Schelin Seidegård menar att man även här måste ha en beredskap.
– Här på Gotland har vi i första hand haft högerextremistiska grupper som har skapat situationer. Men vad som händer i framtiden vet vi inte. Jag tror att vi måste bygga upp en kunskap inom många områden, säger hon.
TV: Se inslaget här.