Per Österberg är arbetslös och får 6.500 kronor i månaden från socialtjänsten. 

– Min mamma förser mig med kläder och hon kommer hit med mat. Det känns lite konstigt, säger han.

Efter ett långt yrkesliv inom industrin blev Per Österberg i Motala arbetslös när företaget han jobbade på gick omkull. Under en period lyckades han hanka sig fram i bemanningsbranschen och jobbade även extra med att bygga hemsidor.

Men till slut tog det stopp tog även där. Han blev långtidsarbetslös och hamnade i fas 3.

I somras tog hans a-kassedagar slut och därmed tog även hans a-kassegrundade ersättning slut.

– Det sista man tänker på när man somnar, det är ekonomin. Och det första man tänker på när man vaknar, det är ekonomin. Det ligger som ett mörkt moln över hela tillvaron.

En konstant osäkerhet

För första gången i sitt liv har Per Österberg fått gå ner till socialkontoret och ansöka om försörjningsstöd. Han beskriver en konstant osäkerhet.

– Nu måste jag varje gång, varje månad, be om pengar. Jag måste gå ner dit och lämna in en hel binge med papper och hoppas på att jag får pengar.

Inkomstskillnaderna i Sverige har ökat ända sedan början av 1980-talet. Då bröts den långa trend av utjämning och omfördelning som hade ägt rum under hela efterkrigstiden.

– Inkomstojämlikheten har ökat ända sedan dess faktiskt, säger nationalekonomen Daniel Waldenström. 

Han och hans kolleger i Uppsala har räknat ut att den allra rikaste hundradelen av befolkningen idag tjänar nära tio procent av alla inkomster.

Det är inte bara de rikaste som har fått det bättre. Enligt SCB har hushållens ekonomiska standard ökat för varje år under hela 2000-talet. Totalt handlar det om en ökning med 42 procent.

Men det är de som jobbar som har fått ta del av den högre ekonomiska standarden. För andra har det blivit precis tvärtom.

I dag har de som inte arbetar 56 procent av de förvärvsarbetandes inkomst. Det kan jämföras med 1999, då siffran låg på 75 procent.

Andelen av befolkningen med låg ekonomisk standard har också ökat, från 8,4 procent 1999 till 13,8 procent 2012, enligt SCB. 

Överlever – men inte mycket mer

Per Österberg i Motala får 6 500 kronor i månaden från socialtjänsten. Då ska det även räcka till hyran. Han säger att han överlever, men inte så mycket mer. Allt som oftast får hans mamma rycka in.

– Min mamma förser mig med kläder och hon kommer hit med mat. Och det känns lite konstigt att en 57-åring ska vara beroende av sin 75-åriga mamma.

Alliansregeringens arbetslinje har varit tydlig från början. Det ska löna sig att jobba. Socialförsäkringssystemet har stramats åt eftersom systemet ansågs vara alltför passivt.

Genom jobbskatteavdragen har inkomstskatten sänkts i flera steg. Tanken är att det ska skapa fler jobb och få människor mer motiverade att arbeta. För arbetslösa och sjuka har skatten däremot varit oförändrad. De betalar därmed mer i skatt på varje krona.

Det här skapar enligt regeringen även drivkrafter för arbetslösa eftersom det blir ”mer lönsamt att gå från bidrag till arbete”.

Skattesänkningar positivt

I ett stort köpcentrum i Nyköping pågår kommersen för fullt. Och flera av konsumenterna är positiva till jobbskatteavdragen. PO Forsell är pensionär och betalar därmed mer skatt än hans arbetande fru. Det tycker han är fel, men skattesänkningar generellt är han positiv till.

– Ju mer pengar vi kan bestämma över själva, som inte staten bara kör runt med, desto bättre, säger han.

Men om det går ut över arbetslösa och sjuka?

– Ja, det är väl smällar man får ta. Samtidigt så ökar ju deras motivation att söka jobb och faktiskt försöka skaffa ett arbete.

Lars Carlsson är lite mer kluven:

– Man kan ju inte leva efter djungelns lag och bara låta de starka överleva, men det får inte vara för lätt heller att smita undan. Du måste ha lite piska i tillvaron också, så jävligt är det, säger han.

Kraftigt nedåtgående spiral

Per Österberg tror inte att man kan sätta sig in i hans situation förrän man är i den själv. Han hade själv svårt att göra det.  

– Jag satt ju i livets ekorrhjul. För så ska det ju va. Eller hur? Villa, bil och husvagn och hela midevippen. Man tänkte att arbetslösa, det var väl lata personer som inte vill arbeta. 

Han beskriver den kraftigt nedåtgående spiral som man lätt hamnar i när man förlorar sitt jobb.

– Att vara obehövd. Det är det som är det värsta, säger han.

Och han tror inte att mindre pengar i plånboken skulle ge honom eller andra arbetslösa större motivation att söka jobb.

– När man hamnar i den här situationen är uppgivenheten total. Man är beredd att göra precis vad som helst. Man tar vilket jobb som helst, säger han.