Prisad pärkbollssömmerska har sytt drygt 5.000 bollar

Uppdaterad
Publicerad

På Gotland pågår just nu Stångaspelen, som också brukar kallas gutarnas olympiad. Bollsporten pärk är den dominerande grenen och totalt kommer 523 pärkmatcher att spelas. Men det hade knappast varit möjligt om det inte var för pärkbollssömmerskan Elna Larsson.

Bara till årets Stångaspel har hon tillverkat 250 pärkbollar, och frågan är vad gutarnas olympiad hade varit utan Elna Larsson i Lau, på sydöstra Gotland.

– Ja, då hade det nog blivit något helt annat. Jag tror aldrig att vi får någon annan som kan sy den här mängden bollar, säger Stångaspelens pärkansvariga, Gunilla Lindström.

Elna Larsson har sytt bollar till Stångaspelen sedan 1992, och genom snabb överslagsräkning tillsammans med Gunilla Lindström kommer de fram till att Elna har tillverkat drygt 5.000 bollar under den tiden – och hon har också prisats för sin insats. 2004 fick hon Kulturföreningen Stångaspelens diplom ”för mångårigt, ambitiöst och inte minst nödvändigt arbete med tillverkning av pärkbollar”.

”Bara jag som fortsatte”

Allt började 1989 med att Larsson och ett tiotal andra kursdeltagare fick lära sig att sy pärkbollar på en kurs.

– Men av alla de som gick kursen blev det bara jag som fortsatte, skrattar Elna Larsson. 

För den oinvigde ser pärk kanske mest ut som baseboll fast utan slagträ. Sjumannalagen använder istället händer, fötter och den specialsydda bollen för att ta så mycket mark som möjligt.

Trots att Elna Larsson själv var pärkkarl (lagkapten) när de spelade pärk på idrotten i skolan så har det inte blivit så mycket mer spelande efter skoltiden. Istället leder hon sedan ett par år tillbaka kurser för att lära ut hantverket bakom bollarna.

Tretrådigt ullgarn och renskinn

– Man börjar med åtta läderbitar som man syr ihop till en boll, men man måste spara en öppning där man stoppar in ett garnnystan av tretrådigt ullgarn. Det gäller att linda hårt, hårt så man måste vara stark, säger Elna Larsson.

På Gotland, som ju är känt för sina många lamm, finns det inga renar. Trots det är skinnet som används till bollarna just renskinn.

– Det kommer från Pajala, lammskinnet är för mjukt, förklarar sömmerskan, som gärna sitter utomhus vid syrenen och syr.

Bäst tycker hon att det går när det är varmt.

– När det är vinter och kallt så går det trögare. Det är väl som min farmor sa att det ska vara varmt när man ska väva för då går vävstolen mycket bättre!

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.