Sörmland / Östergötland – Skillnader i barnrättsarbete inom landstingen

Uppdaterad
Publicerad

Barn har rättigheter som myndigheter måste ta hänsyn till enligt en FN konvention. Men intresset för att jobba med dessa frågor är olika.

I Landstinget i Sörmland är man bland de bästa i landet när det gäller barnrättsarbete, medan landstinget i Östergötland ligger långt efter.

Att respektera barn och unga, lyssna till deras åsikter och ta vad de tycker på allvar – det känns kanske självklart i teorin. Men i vardagsverkligheten ser det inte ut så. I många samhällsfrågor tenderar barn och unga att glömmas bort.

– Barn har bra svar om man bara vågar fråga, säger Sofia Tejler som jobbar på barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen i Nyköping. Hon fick nyligen ta emot 2009 års Barnrättspris av Landstinget.

Det är nu tio år sen Landstinget Sörmland började arbeta med FN:s konvention om barnets rättigheter, och idag ses dom som föregångare i landet.

Barnkonventionen är en slags överenskommelse om vilka rättigheter barn ska ha. En av huvudprinciperna är att de ska kunna uttrycka sina åsikter och att dessa ska tas på allvar.

I Landstinget Sörmland finns till exempel ett barn- och ungdomsråd där unga kommer med synpunkter på habiliteringen som landstinget erbjuder, och hittills har 170 barnkonventionspiloter utbildats. De har i sin tur i uppdrag att utbilda kollegorna och se till att barnens bästa alltid är i fokus på arbetsplatsen. Idag finns det barnkonventionspiloter inom nästan 90 procent av Landstingets verksamheter. Sofia Tejler är en av dem.

Men det finns stoppklossar. Barnrättsforskaren Elizabeth Englundh studerade Landstinget Sörmland mellan 2004 och 2008, och upptäckte ett motstånd till att införliva barnkonventionen, från chefernas sida.

– Det finns verksamhetschefer som arbetar med och mot barnen, och det finns förvaltningschefer som är mer på en övergripande nivå. De här båda personalkategorierna ser det som försvårande att få med barnkonventionen i sitt arbete, eftersom de har så många andra frågor att ta ställning till. Som förvaltningschef är det dessutom lätt att tycka att frågan inte rör dem, säger Elizabeth Englundh.

– Det har hänt mycket sen avhandlingens resultat, säger Monica Gustafsson-Wallin, som är barnrättsstrateg inom Landstinget.

– Vi har fått en fördjupad kunskap inom ledningsfunktionerna. Ett uppdrag som ligger just nu är att vi ska ta fram en barnrättskonsekvensanalys som kommer att användas när politiska beslut fattas.

I Östergötlands Landsting finns däremot ingen barnrättsstrateg, ungdomsråd eller piloter, även om barnkonventionen står inskriven som vägledning i styrdokument o avtal.

Det är många, bland annat Barnombudsmannen och Rädda Barnens ungdomsförbund, som vill att barnkonventionen skrivs in i svensk lag för att alla offentliga verksamheter ska få fart på barnrättsarbetet.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.