Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Upplevd trygghet handlar inte om var du bor – utan hur du mår

Är du trygg eller otrygg? Det handlar inte så mycket om var du bor, enligt forskningen. Utan om hur du mår. ”Majoriteten av dem som bor i utsatta områden känner sig faktiskt trygga”, säger kriminologen Manne Gerell

– Folk trodde inte jag var klok som flyttade hit. Om jag ville ha bilen uppbränd eller nånting… Det var ju liksom ökänt att här eldar de upp alla bilar, slår ner om du går ut, rycker handväskan av dig. Men jag har aldrig upplevt någonting, säger Ann-Marie Karlsson.

Upplevd trygghet handlar inte om var du bor – utan hur du mår Foto: SVT

Hon bor i Klockaretorpet i Norrköping, ett så kallat ”utsatt” område. Men det betyder ju inte att alla som bor där är otrygga, påpekar kriminologen Manne Gerell.

– Siffrorna visar ju att en majoritet av invånarna i de här områdena är trygga, säger han.

Otryggheten i ”utsatta” områden är större än genomsnittet, men det är inte säkert att det beror på var man bor, enligt Manne Gerell som är forskare i kriminologi vid Malmö högskola.

Mående viktigare än område

– Det mesta av den upplevda tryggheten har inte att göra med var man bor – utan vem man är och hur man mår.

I ”utsatta” områden bor fler personer som skulle ha känt sig otrygga oavsett var de bor, för att de har andra problem, till exempel dålig ekonomi eller för att de mår dåligt på andra sätt.

– Det där tror jag är den största kunskapsluckan hos allmänheten. Alla tror att människor i utsatta områden är otrygga för att de bor just där. Men det kan bero på att de har helt andra problem, till exempel att man saknar jobb, säger Manne Gerell.

”Man känner ett utanförskap”

Stadsdelsutvecklaren Thomas Lindquist är inne på samma spår:

– Åh jag har funderat mycket på det där, säger han.

Han har försökt att ha dialog med många av de struliga ungdomarna i Klockaretorpet, men tycker att det är svårt.

– Jag landar i att man är oerhört frustrerad, man känner ett utanförskap, för att man inte har grejat skolan och man ser inte att man kommer att få ett jobb.

Små saker – stor betydelse

Forskningen visar också att människor påverkas av hur det ser ut i ett område, och i ett utsatt område kan små saker få stor betydelse.

– Poliserna brukar bli utskrattade när de ingriper mot buskörande mopeder, men det kan faktiskt upplevas som ett stort problem. I utsatta områden finns ofta en känsla av att samhället inte bryr sig och då kan smågrejer som felparkerade bilar, skadegörelse, klotter och buskörning bli ett stort problem, säger Manne Gerell.

Just när poliser är ute i ett område och patrullerar ökar tryggheten, just där och då. Men enligt honom är det ändå svårt för polisen att komma åt den upplevda tryggheten eftersom det handlar om en känsla.

– Den allra största upplevda otryggheten, den ligger inom personerna, säger Manne Gerell.

Hör Norrköpingbor berätta om hur de skyddar sig mot brott Foto: SVT

– Jag är rädd för att det ska komma någon, när jag kommer hem då går jag och tittar överallt och tänder och tror att det finns någon därinne, säger Elsy Nilsson som har blivit mycket otryggare sedan maken gick bort.

– Alltså när man går själv så är man ju mest rädd för män, för att bli våldtagen, säger Malva Sköldborg från Skärblacka.

– Jag är rädd för clowner, det där ryktet som spreds, säger Elvira Käcker som är 11 år.

FAKTA/Nationella trygghetsundersökningen

Visa

Otryggheten har ökat, enligt den senaste nationella trygghetsundersökningen. Det är en påtaglig ökning jämfört med förra året.

Det är fler som är otrygga när det går ut ensamma sent på kvällen i sitt bostadsområde.

Kvinnor är betydligt otryggare än män. Tre av tio kvinnor svarar att hon känner sig otrygg. Bara en av tio män säger samma sak.

Det är stor skillnad på vad vi är rädda för – och vad vi borde vara rädda för. Nästan var femte person, 19 procent, oroar sig för att bostadsinbrott. Men det är bara ett av hundra hushåll, en procent, som faktiskt råkar ut för inbrott.

Tre saker som polisen borde satsa mer på för att förebygga brott och öka trygghet

Visa

1. Besöka bostadsrättsföreningar och hyresgästföreningar i utsatta områden

Kriminologen Manne Gerell: ”Det kostar så lite resurser, men ger förhållandevis mycket. Om man kan satsa tusentals timmar på de här områdena så borde man kunna lägga tio timmar om året på att träffa grupper som vill det.”

2. Grannsamverkan

Kriminologen Manne Gerell: ”Det är väldigt troligt att det också blir en starkare upplevd trygghet av grannsamverkan, för man får en större känsla av sammanhang. Och det krävs en väldigt liten insats av polisen så det är resurseffektivt.”

3. Satsa på de icke-kriminella

Kriminologen Manne Gerell: ”Det är väldigt mycket fokus på de kriminella och stökiga i ett område. Men det är väldigt svårt att nå dem om man inte har lång erfarenhet av att jobba med dem. Det är bättre att fokusera på de övriga, eldsjälar som vill starta kaféer eller nattvandra. Att sponsra eller uppmuntra dem kostar så lite i resurser, men kan ge viss effekt.”

Tre myter om vad som minskar brottslighet och ökar trygghet

Visa

1. Föräldrar måste ta ansvar för sina barn

Kriminologen Manne Gerell: ”I teorin låter det som en bra idé, men i praktiken är det inte så lätt. Det finns inte så mycket forskning som visar hur man ska få föräldrar att ta mer ansvar.”

2. Öppna fler fritidsgårdar

Kriminologen Manne Gerell: ”Det är långt ifrån säkert att man når framgång för att man öppnar en fritidsgård. Det kan vara bra, men det är inte troligt att det får så stora effekter.”

3. Sätt upp övervakningskameror

Kriminologen Manne Gerell: ”Det har förmodligen ganska marginell betydelse för tryggheten och det hjälper inte heller till att förebygga de flesta typer av brott. Det är lite överskattat i debatten.”

SVT Nyheter granskar vardagsbrotten

Mer i ämnet