Det var i januari 2016 som Arne Bölt körde en syrisk kvinna och hennes två små barn till den svenska gränsen så att de skulle kunna återförenas med pappan och två äldre syskon.
Det kan vara ett principiellt viktigt fall att pröva, huruvida ett människosmugglingsbrott på grund av humanitära skäl kan anses vara straffritt eller inte.
– Det har gått lång tid. Jag tycker det är bra att det blir uppklarat rättsligt. Jag hoppas att rätten ser på samma sätt med mitt fall som jag gör och därmed skyddar de många som följer sitt samvete och hjälper människor, säger Arne Bölt.
LÄS MER: Han riskerar åtal för människosmuggling
Nekar till brottslig gärning
Arne Bölt är kyrklig socialarbetare och diakon i Rostock, och under den stora flyktingströmmen 2015 och 2016 arbetade han i frivilligorganisationen Rostock Hilft. Han nekar till det brottsliga i gärningen och hävdar att han handlat utifrån humanitära skäl utan egen vinning.
Hans advokat Bertil Begander åberopar att det är en undantagssituation.
– Det som talar för ett humanitärt undantag är att Arne Bölt redan vid gränsen, på Lernacken, talat om att flyktingarna fanns i bilen och att de sökte asyl.
Men åklagaren, Linda Rasmussen, anser att det funnit skäl att åtala för människosmuggling eftersom han uppsåtligen hjälpt tre personer att olovligen komma in i Sverige.
– Motivet behöver inte vara ekonomiskt. Humanitära skäl gör enligt lagen inte förfarandet straffritt. Det finns heller ingen praxis, i vart fall inte för närvarande, som stipulerar att förfarandet ska vara straffritt.
Ärendet kan hamna hos HD
I den svenska lagstiftningen står inget om humanitära undantag men i ett EU-direktiv som ligger till grund för lagen säger man att medlemsstaterna får genom lagstiftning eller praxis göra ageranden straffria om det är helt på grund av humanitära skäl.
I en dom i Högsta domstolen (HD) från 2009 har undantaget diskuterats men inte tillämpats.
– Om HD vill ta upp frågan huruvida ett människosmugglingsbrott på grund av humanitära skäl kan anses vara straffritt är detta nog ett sådant fall som skulle kunna lämpa sig för en sådan prövning. Men rättegången i tingsrätten måste hållas först innan man kan säga hur starka de humanitära skälen är i just det här fallet, säger åklagare Linda Rasmussen.
– Sverige är en rättstat. Då måste sådana här frågor behandlas rättsligt. När det svenska rättsystemet anklagar mig är det rättvist. Annars skulle snart alla bestämma själva vad som är rätt. Jag hoppas att orsaken till att jag utförde handlingen är så tydlig att man tar hänsyn till det, säger Arne Bölt.
Förra året väcktes 121 åtal om människosmuggling att jämföra med 59 åtal året innan.