AFP:s Camille Wohlert intervjuar Fredrik Önnevall inför rättegången

Stort internationellt intresse för Önnevallrättegången

Uppdaterad
Publicerad

Rättegången mot SVT-journalisten Fredrik Önnevall och hans kollegor röner internationellt intresse. När de på torsdagen ställs inför anklagelserna om människosmuggling uppmärksammas fallet långt utanför Sveriges gränser.

– Det är en väldigt intressant rättegång. Hans historia är väldigt gripande, det som hände under reportaget är något som kan intressera väldigt många. Det är ett människoöde som är värt att bevaka, säger Camille Wohlert när hon intervjuar Fredrik Önnevall för nyhetsbyrån AFP, som har kunder i både Europa, Asien och Afrika.

– Flyktingfrågan är extremt stor i Europa. Personer som smugglar flyktingar har också arresterats i andra länder. Det finns domar med olika utgång, säger Camille Wohlert.

Åtalet mot Fredrik Önnevall

Läs mer: SVT:s journalist åtalas – misstänkt för människosmuggling

Även bland annat den brittiska tidningen The Guardian har kommit till Malmö för att intervjua Fredrik Önnevall.

Rättegång i dag

På torsdagen står han inför rätta för människosmuggling eller som åklagaren skriver i åtalet, ”uppsåtligen hjälpt en utlänning” att åka från Grekland till Sverige.

– Nu när det drar ihop sig är jag nervös. Samtidigt har jag vant mig vid tanken och förberett mig mentalt ganska länge. Det är på ett sätt skönt att det äntligen blir av, säger Fredrik Önnevall.

”Du kan väl ta mig till Sverige?”

Det har gått två år sen programmet Fosterland sändes i SVT. Det var under inspelningen i Grekland som Fredrik Önnevall och teamet tog beslutet som nu lett till en rättegång.

15-årige Abed är tillsammans med andra syriska flyktingar i en lägenhet. De planerar att hoppa ner från bro på en lastbil i rörelse för att ta sig norrut i Europa. Abed är rädd och frågan kommer när kameran.

– Du kan väl ta mig med till Sverige?

– En pojke bad mig om hjälp och han stod inför att i värsta fall riskera livet. Jag kände att fattar jag något annat beslut får jag leva med det i resten av mitt liv, säger Fredrik Önnevall.

– Oavsett vad som händer i tingsrätten så påverkar det inte hur jag kände i den stunden.

Journalistens moraliska dilemma

Fredrik Önnevall berättar att han flera gånger befunnit sig i situationer som journalist där han valt att bevaka en händelse istället för att själv agera. Men den här gången gick det inte.

– I min ryggmärg är det också så att man som journalist ska bevaka en händelse och inte agera. Men det fanns ingen möjlighet för mig att skylla på att någon annan skulle kunna hjälpa honom.

– Ska jag ha en moralisk kompass som journalist och en annan som medmänniska? Det funkar inte.

Kollegor har hört av sig

Efter uppståndelsen kring Fosterland har Fredrik Önnevall kontaktats av andra journalister som berättat om egna erfarenheter av att ställas inför liknande situationer.

– En kollega hörde av sig med en fruktansvärd historia. Han hade skildrat byar i Sydamerika där föräldralösa barn kallades ”reservdelsbarn”. De försvann vid en viss ålder in i handeln med organ.

Journalisten träffade en föräldralös flicka. Efter intervjun lämnade han henne, skrev sina artiklar och även en bok om organhandeln. 

– Han uppfattade det som att den här flickan, som han hade framför sig, vädjade om hjälp. Han skrev till mig att det var bra att jag gjorde som jag gjorde. Han hade fått ett annat straff i efterhand.

Fredrik Önnevall tror och hoppas att han och kollegorna frias av Malmö tingsrätt, att deras humanitära motiv ska räcka. Han vill inte att en medmänniska måste välja mellan att bryta mot lagen eller bryta mot sitt samvete.

– I den bästa av världar går detta att förena, att även juridiken ger utrymme för att man ska kunna hjälpa ett barn i en nödsituation.

Åklagaren Kristina Amilon vill inte ge några kommentarer före rättegången.

Fakta: Människosmuggling

Förra året väcktes 121 åtal om människosmuggling. Det kan jämföras med 59 åtal 2015 och 17 åtal 2014.

Så här säger lagen: ”Den som uppsåtligen hjälper en utlänning att olovligen komma in i eller passera genom Sverige, en annan EU-stat eller Island, Norge, Schweiz eller Liechtenstein döms för människosmuggling till fängelse i högst två år”. Detta gäller brott av normalgraden.

Om hjälpen skett mot ersättning, utgjort ett led i en verksamhet som avsett ett stort antal personer eller utförts under former som innebär livsfara för utlänningen klassas brottet som grovt. Då blir straffet lägst sex månaders fängelse och högst sex år.

I svensk lag står inget om humanitärt undantag, men i det bakomliggande EU-direktivet nämns att sådana undantag kan göras i praxis.

Högsta domstolen skriver i en dom från 2009 att det inte är uteslutet ”att det kan förekomma fall där omständigheterna är sådana att den som hjälpt en asylsökande att komma in i landet via en inre gräns för att vid ankomsten kunna söka asyl inte ska anses ha begått brottslig handling” (med inre gräns menas gräns mellan EU-länder).

Källor: Åklagarmyndigheten, utlänningslagen, Högsta domstolen (B3672-07)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Åtalet mot Fredrik Önnevall

Mer i ämnet