– Vi jobbar ju för att de som är unga i dag ska vilja flytta tillbaka när de är äldre, säger Eva-Kristina Berg (C), kommunstyrelseordförande i Torsås, till Smålandsnytt.

Men den tanken är helt främmande för 19-åriga Alva Göransson som precis är på väg att flytta ifrån kommunen.   

– Jag tycker inte att mina barn ska få växa upp i detta tråkiga samhälle, säger hon och skrattar lite.

Myt att de flyttar tillbaka

Men det är allvar bakom orden. Och enligt forskning från Handelshögskolan i Jönköping är Alva långt ifrån unik. Professor Charlotta Mellander har gjort en studie som visar att det är en myt att unga väljer att flytta tillbaka till landsbygden när de bildar familj. 

 – Det här är ingenting som man jobbar med över en natt utan det här är ett långsiktigt arbete, långsiktiga strategier och att i stället luta sig mot att de kommer tillbaka när de skaffar barn det är naturligtvis en betydligt enklare lösning att ta fram.

Men är den effektiv?

– Den tycks inte vara effektiv överhuvudtaget när jag tittar på statistik hur de här flyttmönsterna ser ut tyvärr.

Charlotta Mellanders forskning visar att 86 procent av landets kommuner tappar ung befolkning över tid. Men i de riktigt små kommunerna som Torsås och Aneby är läget extra allvarligt. Här hade hälften av 18-åringarna flyttat ifrån orten sju år senare.

Därför tror Charlotta Mellander att Anebys försök att få fler unga att stanna genom att betala deras pendlingskostnader medan de studerar kan vara ett smart drag.

– Det låter som ett jättebra förslag. Många av dem kommer säkert att försvinna men de som ändå funderar på att stanna kvar hade förmodligen inte funderat på Aneby i annat fall. Så en del av de här kommer man säkert få lov att behålla. Men det finns inte en enda strategi som kommer att rädda de här kommunerna. Varje kommun behöver en hagelskur av åtgärder för att ha en chans att stå sig i den här konkurrensen, säger Charlotta Mellander.

Mer samarbete

Och med hagelskur av åtgärder menar Charlotta Mellander framförallt att små kommuner måste samarbeta med näringslivet och fastighetsägarna på orten. Och även om frågan om hur man behåller sina unga inte är ideologisk så menar hon att den borde diskuteras mer i valrörelsen.

 – Jag tycker att det har varit ganska tyst om de här frågorna. Mycket av det här mönstret ligger till grund för många av de frågor som vi ofta diskuterar kring exempelvis sjukvård och skola. Det är ju skattepengar som ska driva detta och det är ju väldigt tudelat hur man kan dra skattepengar beroende på hur kommunerna och befolkningen fördelas.

Blundar politikerna för de här problemen som du ser det?

–  Nej, jag är inte säker på att man blundar men jag tror att det finns en stor okunskap om hur man ska jobba med de här problemen. Det är en stor okunskap generellt om hur man ska lösa det här. Och det är ingen som sitter inne med någon väldigt fantastisk lösning som funkar i alla kommuner utan jag tror att alla kommuner måste hitta sin lösning just utifrån deras förutsättningar.