Närmare 35.000 personer som bott nära Nybros eller Emmabodas glasbruk de senaste 40 åren ska studeras. Om två år räknar ekotoxikoklogen Ingela Helmfrid med att hennes undersökning ska vara helt klar. Men redan innan dess kommer de första delresultaten från kartläggningen av cancer bland människor som bott nära ett glasbruk.
– Den undersökningen är snart klar, säger hon. Men redan nu vet vi att cancerfrekvensen ÄR förhöjd, säger Ingela Helmfrid.
Resultaten är dock preliminära och ska bearbetas innan rapporten publiceras.
Har inte undersökts
Ingela Helmfrid är forskare på arbets- och -miljömedicin vid Linköpings universitet och leder studien. Hon är själv förvånad över att ingen verkar ha undersökt hur människor som bor nära glasbruk egentligen mår.
Hälsan för glasarbetare har undersökts i flera omgångar, men vad händer med de människor som kanske äter bär, odlade grönsaker, svamp som de plockat i skogen intill glasbruken? Det är det som hon och hennes forskarkollegor vill ta reda på.
Saneringen tar tid
I flera år har det varit känt att områdena är fulla av giftiga tungmetaller. Länsstyrelsen i Kalmar län har samtliga glasbruk i Emmaboda och Nybro kommun på listan över de allra mest förorenade och farliga områdena. Riskklass 1.
Men trots att myndigheterna slog larm och omedelbart ville sanera så går det inte fort. Sanering av förorenade områden som gamla glasbrukstippar är kostsam. Ofta är det oklara ägarförhållanden, glasbruket är nedlagt sen länge och vem ska då ta det ekonomiska ansvaret för saneringen?
Undersökningar i sommar
Nu har Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) har fått bli huvudman för sanering av områden där det ”saknas ansvarig part”, som formuleringen lyder.
– Vi sökte medel hos Naturvårdsverket för att göra huvudstudier (undersökningsarbete) vid fyra glasbruk, men vi fick bara pengar till två: Gadderås och Björkå, säger Björn Lindbom, som är projektledare hos SGU.
Där räknar man med att fältarbetena ska vara igång i sommar. Så trots att det är klarlagt att det ligger tonvis med giftiga tungmetaller i markerna, tar det alltså lång tid att åtgärda och kostnaderna är skyhöga:
– Det handlar om miljardbelopp, säger Björn Lindbom.