I samband med att lagändringen i Lagen om mottagande av asylsökande trädde i kraft i somras fick omkring 3000 personer ett beslut i brevlådan.
De som är utvisade, men av olika orsaker håller sig kvar i landet, har inte längre rätt att bo kvar i Migrationsverkets boenden, och inte heller rätt till dagersättning.
– Förändringen kom under hösten 2015 när vi hade högt tryck och många som kom till Sverige. Regeringens syfte då var att frigöra platser på asylboenden. De problemen har vi inte nu, så syftet med lagändringen nu är att ge en tydlig signal till dem som inte har rätt att vara i Sverige. Det är som ett verktyg i återvändandearbetet, säger Sverker Spaak, expert på återvändande på Migrationsverket.
Problem om man inte samarbetar
Om den avvisade personen samarbetar har den rätt till bostad och bistånd fram tills dess den har lämnat landet. Men samarbetar man inte skrivs man ut från Migrationsverket och ärendet går över till gränspolisen, som med tvång kan avvisa och utvisa människor ur landet.
Men det finns flera skäl till att människor trots det ändå inte kan utvisas.
* De går under jord och håller sig undan myndigheterna.
* Deras identitet är inte fastställd och/eller de saknar ID-handlingar.
* Det är oklart vilket land personen är medborgare i, om den alls är medborgare någonstans.
* Mottagarländerna har inga fungerande rutiner för att verifiera en persons identitet eller att den hör hemma i landet, samtidigt som de ställer krav på just verifiering.
* Vissa länder tar inte emot medborgare som inte frivilligt vill tillbaka. Iran och Etiopien är exempel på länder som inte ger inresetillstånd till personer som utvisas med tvång.
– Vi har problem med vissa grupper, därför jobbas det på politisk nivå för fler återtagandeavtal, säger Sverker Spaak.
Det senaste återtagandeavtalet som Sverige slutit är med Afghanistan. Dit väntas ett stort antal utvisade personer inom kort skickas tillbaka.
Ett återtagandeavtal innebär, enkelt uttryckt, att länderna är överens om vad som krävs för att en medborgare ska kunna skickas tillbaka. Till exempel står det i avtalet vilka handlingar som verifierar att personen har ett medborgarskap i landet den skickas tillbaka till.