Pappa frias från skakvåld av bebis

Uppdaterad
Publicerad

En pappa som tidigare dömts för att ha misshandlat sin bebis frias nu av Högsta domstolen. Domen kan få stor betydelse för andra barnfamiljer.

Riksåklagaren ville att pappan skulle fällas i första hand för grov misshandel och i andra för grovt vållande till kroppsskada, men enligt HD går det inte att bevisa vad som orsakade sonens skador.

Pappan skulle enligt åklagaren kraftigt ha skakat barnen alternativt riktat slag mot barnets huvud eller dunkat huvudet mot någonting. Det ska bland annat ha gett barnet blödningar under den hårda hjärnhinnan och i ögonen.

Vid händelsen ska barnet ha varit knappt tre månader gammalt.

Förlorade medvetandet

Det som pappan erkänt är att han vid ett tillfälle skakat bebisen då denne plötsligt blivit lealös, rullat med ögonen och förlorat medvetandet. Barnet hade kort dessförinnan varit sjuk med kaskadkräkningar och hade i sin sjukdomshistorik dessutom en 14-dagarsvistelse på sjukhus på grund av att han smittades av RS-virus några veckor efter födseln.

Händelsen då bebisen förlorade medvetandet slutade med ambulansfärd till sjukhus. På sjukhuset fick han återkommande kramper och var så dålig att han behandlades i respirator.

När sjukhusvården var över blev bebisen utskriven till en utredningsenhet inom socialtjänsten i sin kommun på grund av de skador som upptäckts på sjukhuset.

Stor försiktighet

Högsta domstolen (HD) konstaterar i sin dom att den enda berättelsen som finns om vad som hände bebisen är pappans egen och när han själv visat hur han i panik skakat barnet har det framstått som tämligen försiktigt. De skakningarna kan inte förklara barnets skador, anser HD.

Åklagarens argument har varit att skadorna inte kan ha uppstått på något annat sätt än genom pappans skakningar eller annat våld. Detta eftersom bebisen inte varit med om någon allvarlig olyckshändelse.

Men, skriver HD, när det gäller den typen av bevisföring måste man döma med stor försiktighet. För att det ska vara ställt utom rimligt tvivel att skadorna orsakats på det sätt som åklagaren påstår så måste det finnas ett starkt vetenskapligt stöd för skakvåld och den diagnosen har ”allmänt sett visat sig vara osäker”.

Spår av en äldre blödning under hårda hjärnhinnan och barnets tidigare RS-infektion talar dessutom för att förklaringen till bebisen skador är en annan än våld från pappan.

Fall i Sörmland

Dagens dom kan komma att få betydelse för fallet med den åtalade tvillingpappan i Nyköpings tingsrätt, som SVT Sörmland tidigare rapporterat om.

Mannen från Sörmland dömdes till fängelse i två år och sex månader för grov misshandel av sina två för tidigt födda tvillingsöner.

Enligt åklagaren och hans rättsmedicinska experter har barnens skador uppkommit genom slag, hårt tryck eller skakningar, något som pappan förnekar. Pappan vidhåller att skador uppstod när han gav den magmassage han lärt sig att ge mot kolik, som nästan alltid drabbar för tidigt födda barn.

Försvarets experter ansåg båda att skadorna mycket väl kan ha uppstått på grund av benskörhet och utan större yttre våld.

Domen i Nyköpings tingsrätt överklagades och tas nu upp i Svea hovrätt.

Krävs mer bevisning

Åklagarmyndighetens rättschef Lars Werkström tycker att det är svårt att säga hur HD:s dom i dag kommer att påverka antalet åtal i framtiden.

– Just nu måste man nog säga att det inte finns tillräckligt vetenskapligt underlag för att ensamt lägga den här skakvåldsdiagnosen till grund för ett åtal. Det kommer att krävas mer bevisning, säger han till TT.

Men enligt Werkström är det nu aktuella fallet speciellt just därför att det inte funnits någon annan bevisning eller några andra skador än sådana som misstänktes komma från skakvåld.

– Som regel brukar det finnas andra omständigheter som kan fungera som stödbevisning. Det kan exempelvis vara journalanteckningar, den första vårdkontakten, vittnesuppgifter och rekonstruktioner.

Hur många skakvåldsärenden som rättsväsendet hanterar per år är oklart. Men det finns uppgifter om att tiotals spädbarn varje år drabbas av skador efter skakningar.

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.