Målet gällde försäljning av en bostadsrätt i Solna. Budgivningen startade på 3.000.000 kronor och dottern till det par som sålde lägenheten lade flera falska bud i syfte att påverka priset för bostadsrätten som slutade på 3.260.000 kronor.

Kvinnan hade friats av hovrätten som inte ansåg att utredningen visade att köparna lidit skada, Riksåklagaren överklagade till Högsta domstolen.

– Hovrätten ansåg att åklagaren skulle bevisa vilket marknadsvärde bostaden har vilket är i stort sett omöjligt. Hade den domen stått sig hade det i princip blivit straffritt att lägga falska bud, säger My Hedström, byråchef på Åklagarmyndighetens rättsavdelning.

Ekonomisk skada för köparna

Högsta domstolen konstaterar att de falska bud som lämnades i syfte att driva upp priset i budgivningsprocessen har utgjort ett vilseledande i bedrägeribestämmelsens mening. Därigenom rubbades förutsättningarna för en korrekt budgivning.

Det innebar en ekonomisk skada för köparna och en däremot svarande vinning för säljarna. Förutsättningarna för bedrägeri var därmed uppfyllda. Frågan vilket marknadsvärde som bostadsrätten kan ha haft saknar enligt domstolen betydelse för bedömningen av om ekonomisk skada har uppkommit.

”Borde bli avskräckande”

Kvinnan döms till villkorlig dom för bedrägeri och 50 dagsböter a 100 kronor. Hon ska också betala 200.000 kronor i skadestånd till köparna av bostadsrätten. Domen kan inte överklagas.

– Det är en väldigt glädjande och klargörande dom som borde bli avskräckande för de som beter sig på det här sättet och lämnar falska bud, säger My Hedström, byråchef Åklagarmyndigheten.