Det var den 25 september som ett växlingskontor på Götgatan i centrala Stockholm utsattes för ett rånförsök. Nio minuter senare rånades ett annat kontor i Gullmarsplan, bara två kilometer bort. Vid Götgatan lämnade gärningsmannen en påse med en klocka i, som bombteamet skickades för att undersöka och spränga. Rånarna på Gullmarsplan fick med sig ett byte på 400.000 kronor innan de flydde på en moped.

Polisen: Kan vara samma gärningsmän

Även i dag, då gärningsmän slog till mot tre platser i Stockholm samtidigt, flydde gärningsmännen på en moped eller vespa, och även i dag skedde flera händelser samtidigt – bombhot mot två banker och rån och bombhot mot ett växlingskontor.

– Det är svårt att säga om det här är en ny trend, tack och lov är det inte vanligt att de lämnar misstänkta föremål efter sig. Sen om det finns en koppling mellan i dag och det som hände den 25 september kan vi inte säga i nuläget, men det kan ju vara så. Gärningsmännen från september är inte gripna, säger Lars Byström vid Stockholmspolisen.

Polisen säger att de inte utesluter någonting i nuläget, utan jobbar förutsättningslöst.

”Skapar oreda”

Att slå till på flera platser samtidigt gör att en stor del av polisens resurser knyts till att utreda den första händelsen och rånarna lättare kommer undan från den andra platsen.

– Det blir en stor oreda om man sätter ut vad som antagligen är attrapper runt banker. Det är ett effektivt sätt att skapa oro, säger Björn Ek vid Rikskriminalpolisen.

Medan rån mot banker och värdetransporter gått ner markant har just rånen mot växlingskontor ökat i år.

– Vi har fått en ganska stor marknad med växlingskontor där de mindre etablerade inte har råd eller kompetens att skaffa samma skydd som de stora, säger Ek.

Att slå till mot växlingskontor har blivit enklaste sättet för rånare att komma åt stora summor pengar.

– Vi har ju inga postrånare för vi har inga postkontor. Nästa steg i utvecklingen är att kriminella rånar banker – men allt färre banker har kontanter. Sen började de slå till mot guldsmedsbutiker, men där skedde en stor teknisk utveckling med bättre bevakning. Då flyttar rånarna sig dit det finns tillräckligt värdefulla saker och samtidigt lite bevakning. Det är väldigt svårt för växlingskontor att inte ha kontanter, säger kriminologen Jerzy Sarnecki.

Rånarna räknar med dåliga resurser

Men den här typen av råntaktik är inte något nytt, menar Sarnecki. Kriminella har använt sig av avledningsmanövrar i form av bombhot vid flera högprofilrån.

– Det har förekommit tidigare att en gruppering försökt göra flera olika insatser samtidigt, exempelvis i samband med det berömda helikopterrånet, då de använde sig av avledningsmanövrar då de bland annat bombhotade polisens helikoptrar. Och strategin är berättigad – polisen har inte resurser att ha en stor insats på två ställen samtidigt en vanlig vardag, säger Sarnecki.

När det gäller just bombhot vet många kriminella att polisen har en viss rutin – området ska spärras av, vilket kräver mycket resurser i stora städer som Stockholm, man går försiktigt fram och tillkallar bombgrupp och bombrobot. Då blir mobiliseringsförmågan sämre på andra platser – vilket rånarna räknar med.

– Polisen i en storstad måste ha tillräckliga resurser för att kunna genomföra flera insatser samtidigt, men det är en så stor kostnad att det inte kan finnas den typen av resurser tillgängliga hela tiden. Så det enda vapnet mot den här typ av fenomen är att ha så god underrättelseverksamhet så att polisen kan förutse att detta kommer att ske, säger Jerzy Sarnecki.

Han menar att vi kommer att få se fler liknande dåd i framtiden.

– Man får komma ihåg att vi har grupp mycket kriminella i det här landet som inte gör något annat än att planera den här typen av insatser. Så tyvärr kommer det här att hända med jämna mellanrum.