2009 uppskattade myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor att 70 000 unga i Sverige är begränsade i sitt val av partner. Många utsätts för hot eller våld av nära släktingar – men få fall leder till åtal.
– Det är helt oacceptabelt att vi har barn och ungdomar som känner att de inte kommer att kunna få gifta sig med vem de vill i vårt land, säger regionpolischefen i polisregion mitt, Carin Götblad.
Det lilla antalet åtal och domar har föranlett att polisen just nu ser över vad de kan göra för att lyckas bättre. Därför anordnade region mitt och utvecklingscentrum mitt seminariedagen, där aktiva organisationer och myndigheter fick berätta om hur de jobbade.
Utsatta går inte till polisen
Till exempel talade Dilek Baladiz från resurscentrumet Origo, som arbetar med unga i Stockholms län. Ungdomar som ofta kommer till intresseorganisationer, men sällan vänder sig till polisen, av anonymitetsskäl.
Hur ska ni få fler att våga komma till polisen?
– Vi tycker att det är bra att de kommer till intresseorganisationerna. Det här är väldigt rädda personer. Vi samarbetar med de ideella organisationer, för här måste alla goda krafter gå ihop. Här behövs skyddande, stödjande och hjälpande insatser, säger Carin Götblad.
– Men när det gäller akuta, farliga situationer då är det polisen som gäller och det är otroligt viktigt att vi får reda på saker så att vi kan agera snabbt. Vi har räddat personer på flygplatser från att bli ivägflugna till sina hemländer för omskärelse. Vi har räddat, men också misslyckats med att rädda människor som blir kidnappade och mördade.
Förändringen ”långt från tillräcklig”
En annan seminariedeltagare var Sara Mohammad, som var med att grunda organisationen som idag heter Riksföreningen Glöm aldrig Pela och Fadime, som mördades av hedersskäl 1999 respektive 2001.
– Det har blivit en förändring och kunskapshöjning hos myndigheterna och en större medvetenhet kring problematiken, men det är långt ifrån tillräckligt. Det finns fortfarande en för stor försiktighet.
Tycker du att vi som samhälle förstår hur stort problemet är?
– Jag tror inte att alla förstår hur stort det är. Men jag lägger inte skulden hos allmänheten, utan hos politiker och myndighetspersonal som borde ha förstått den här frågan och allvaret i de utsattas liv för många, många år sedan, redan när Fadime berättade om det klart och tydligt.
Vill ha lagändring
Mohammad vill se en förändrad lagstiftning i frågan. Hon vill att hedersbrott får en egen brottsrubricering.
– Jag vill att brottet flaggas som hedersbrott så att det hamnar hos rätt utredare och rubriceras som hedersbrott i brottsbalken, för att kunna göra en mer professionell bedömning och rättvisare domar. Och så mer skydd åt utsatta som tar kontakt med polisen, kunskapshöjning hos polisen och myndigheter. Men mer hos åklagarmyndigheten, där finns det mycket brister tycker jag.
