Forskaren reagerar mot kritik av arbetssökande med barn på förskola

Uppdaterad
Publicerad

Om man är arbetssökande eller föräldraledig, och lämnar sitt barn på förskolan, är man en dålig förälder då? Det tycker i alla fall flera av SVT Nyheter Uppsalas tittare som har tyckt till om ämnet. Efter flera nyhetsinslag som handlat om förskoletiderna för barn till arbetssökande och föräldralediga, har flera personer skrivit kritiska kommentarer i sociala medier.

”Har aldrig förstått och kommer aldrig förstå varför föräldrar väljer att inte umgås med sina barn”, skriver en person på SVT Nyheter Uppsalas Facebooksida. En annan person skriver: ”Skaffa inte barn om ni inte orkar ta hand om uppfostran av era barn”.

Men sociologiprofessorn Jan Trost tycker att synsättet känns ålderdomligt.

FÖRSKOLETIMMAR UPPSALA LÄN

– Ja det låter liksom lite gammaldags, alltför gammalmodigt för dagens situation. Vårt samhälle förutsätter att det finns hyfsad förskola, dagis, säger han.

Reporter: Varför tror du att de här attityderna fortfarande finns?

– Sådant där förändras väldigt långsamt. Många gånger går det fort, men det finns alltid eftersläpare. Sådana som kommer efter och vill hålla fast vid det gamla. Som tycker att ”allt var ju bättre förr.”

LÄS MER: ”15 timmar i förskola för lite”

Jan Trost anser att anledningen till att många har vissa förväntningar på småbarnsfamiljer har att göra med vår samhällshistoria. Framförallt att det finns en lång tradition av att kvinnor tagit hand om hemmen och barnen, medan männen utfört det yttre, grövre, men inte nödvändigtvis tyngre, arbetet, anser Jan Trost.

– Det sitter kvar hos många. Att det är kvinnorna som ska ta hand om barnen. Annars är de inga riktiga mödrar. Medan fäderna kan vara lite hursomhelst, de är ändå pappor.

LÄS MER: Förr gick papporna vid sidan av barnvagnen

Och att pappor som vabbar eller tar ut föräldraledighet beundras mer än kvinnor som gör samma sak, beror på att ordets känslomässiga betydelse skiljer sig åt, även om det är samma handling som utförs, enligt Jan Trost.

– Handlingen är densamma, men etiketten förändrar känslomässig betydelse när det är en karl som gör det, för då blir det plötsligt något väldigt positivt, När mamman gör det, är det så självklart och naturligt.

Reporter: Måste det vara så eller kan det här förändras?

– Det är klart det kan förändras. Vi är ju inne i en sådan process. Men än finns ju lång väg att gå. Det tar sin tid. Tekniska förändringar går fort men känslomässiga förändringar de går långsamt. Mycket långsamt, säger Jan Trost.

SE MER: Hela vår serie om förskoletimmar för arbetssökande och föräldralediga.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

FÖRSKOLETIMMAR UPPSALA LÄN

Mer i ämnet