Domstolen anser att de större PFAS-föroreningarna kommer någon annanstans ifrån än Ärna. På bilden syns reningsverket i Uppsala. Foto: SVT

PFAS-tvisten avgjord – Försvarsmakten behöver inte betala

Uppdaterad
Publicerad

Försvarsmakten behöver inte betala ett skadestånd till Uppsala vatten på 252 miljoner kronor för föroreningar av dricksvattnet. Det fastslog mark- och miljödomstolen på måndagen.

Det kommunala bolaget Uppsala vatten ville att Försvarsmakten skulle ta hand om notan och framtida kostnader för att rena bort de giftiga kemikalierna. Bolaget hade därför stämt försvaret på 252 miljoner kronor.

De förhöjda halterna av PFAS-ämnen – högflourerade kemikalier – upptäcktes i Uppsalas dricksvatten 2012.

Kommunen uppger att reningen hittills kostat drygt 37 miljoner kronor och beräknas kosta 4 miljoner per år i framtiden. Enligt bolaget är utsläppskällan den militära flygplatsen Ärna, där försvaret under tidigare verksamhet ska ha använt PFAS-haltigt brandsläckningsskum.

Andra utsläppskällor

Men mark- och miljödomstolen konstaterar att det saknas tillräckligt stöd i utredningen för att slå fast att det är Försvarsmaktens verksamhet som förorenat vattnet. I stället anser rätten att det är mer troligt att PFAS-utsläppen från Ärna varit mycket små och att de större föroreningarna kommer någon annanstans ifrån. Experter har under rättegången bland annat vittnat om att föroreningarna kan komma både från ett av de större företagen i Uppsala och från en gammal brandplats i stadsdelen Boländerna.

Rättens ledamöter är dock inte eniga sin i bedömning att andra källor kan ha bidragit till föroreningarna.

”Förlust för alla Uppsalabor”

Uppsala vatten beklagar dagens dom.

– Den är inte bara ett bakslag för Uppsala Vatten som bolag utan främst en förlust för miljön och för alla Uppsalabor, säger Sigrid De Geyter, vd på Uppsala vatten.

Hör henne berätta mer i klippet ovan.

Jakob Gille, stabschef på totalförsvarsavdelningen vid Försvarsmakten, säger att domen är glädjande ur myndighetens perspektiv.

– Men vi jobbar vidare med frågorna. Till exempel tar vi fram nya släckskum som inte ska vara dåliga för miljön, samtidigt som vi ser över olika reningsmetoder, säger Jakob Gille.

Det här är PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) förekommer inte naturligt, utan började framställas i större skala på 1950-talet.

PFAS är samlingsnamn för ungefär 4 700 olika industriframställda ämnen med liknande struktur och delvis gemensamma egenskaper.

PFAS innehåller fluoratomer på särskilda platser och molekylerna kännetecknas av att de har en vattenlöslig och en fettlöslig sida. Detta ger dem särskilda ytegenskaper, vilket exempelvis utnyttjas för att göra hållbara bubblor i brandskum, bra glid i skidvalla och vattenavstötande impregnering för textilier och golv.

Andra användningsområden är beläggning i stekpannor och i vissa typer av matförpackningar, till exempel till hamburgare, popcorn och på smörgåspapper.

PFAS är mycket långlivade föreningar, som bryts ned synnerligen långsamt. När de väl hamnat i naturen blir de kvar. Därför är de ett svårt problem i exempelvis vattentäkter.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.