Det är Göteborgs stadsledningkontor som tagit fram en rapport där man utgått från Skolverkets riktlinjer om barngruppernas storlek. Riktlinjerna säger bland annat att inga avdelningar ska ha fler än 15 barn, i dag ligger snittet i Göteborg på cirka 17 barn.
För att Göteborg ska nå målen visar rapporten att det redan i dag behövs 470 nya förskoleavdelningar. Till år 2025, och med hänsyn till befolkningstillväxt, handlar det om totalt 800 nya avdelningar. Kommunalrådet Karin Pleijel (MP) är inte förvånad över rapporten.
– Sedan mitten av 90-talet så landade barngruppernas storlek på omkring 17-18 i hela landet och har legat fast där. Trots att vi har satsat många miljoner genom åren på att minska barngrupperna har vi inte riktigt lyckats, säger hon.
En budgetfråga
Skulle målen införlivas behövs långt över 1.000 nya pedagoger och barnskötare. Lokaler behöver byggas för över tre miljarder kronor till att börja med. Driftskostnaden skulle öka med en miljard.
– När det är så här stora belopp så handlar om hur man prioriterar i budgeten, säger Karin Pleijel (MP).
Och då måste ni välja bort något annat?
– Så kan det vara.
Hur tänker du kring det?
– Jag tänker att det är en budgetfråga som vi sitter och förhandlar om.
Svårt få tag i pedagoger
I rapporten presenteras även ett mindre kostsamt alternativ för att nå mindre barngrupper, och som Karin Pleijel tror mer på. Det går ut på att omorganisera verksamheten, öka grundbemanningen och bland annat låta barnen vistas mer utomhus. Men även för det krävs flera hundra nya pedagoger som i dag är svåra att hitta.
– På sikt tror jag vi kommer att lösa det men som det ser ut nu är det ett bekymmer att få tag på rätt kompetens, säger Karin Pleijel (MP).
Läs också: 300 förskolepedagoger saknas i Göteborg
”Förskolan har varit ett sorgebarn”
Från oppositionens håll finns kritik mot det rödgröna styret.
– Det här visar att förskolan varit ett sorgebarn under lång tid. Vi har haft långa köer, vi har knött in barnen i grupperna.
Jag tycker att det är ohållbar politik, säger Helene Odenjung (L).
Som motmedel nämner hon bland annat att pengar till förskolverksamhet borde öronmärkas, att förskolan lyfts bort från stadsdelarna och fler alternativ som föräldrakooperativ och andra lösningar.
– Det handlar i första hand om att använda de resurser som finns på bättre sätt. Men det är klart att det kommer krävas investeringar i form av att fler förskolor behöver byggas, säger Helene Odenjung (L).
Finns de pengarna?
– Ja, det får vi låna till. Det är så man brukar göra när man bygger hus. Sedan behöver inte kommunen bygga allt själv.
Anser målen rimliga
På kommunalrådet Karin Pleijel (MP) biter inte kritiken.
– Jag har inte sett några stora miljardsatsningar på förskolan från oppositionen så vi sitter nog ungefär i samma sits, säger hon.
– Vi har skattebetalarnas pengar att värna om. Förskolan har varit prioriterad i våra bugdetar.
Men om glappet är så här stort, visar inte det här att Skolverkets mål är orimliga?
– Jag tycker inte det, det är rätt att utgå från vad forskningen säger är bra kvalité för barnen och det ska vi ha för ögonen. Sedan är riktmärken inga tak eller absoluta tal, vad som är lämplig storlek på grupp avgörs av av barngruppens sammansättning och andra behov kring barnen, säger Karin Pleijel.