En rasande pappa sätter sig i bilen och kör mot skolan. Det har gått knappt en vecka sen dödshotet på telefon. Nu har sonen Ludvig berättat att han ännu en gång blivit puttad och slagen i skolan.

I polisförhör berättar vittnen hur en bil sladdar in på skolgården. Ut hoppar Jan, han är arg och stegar fram mot en pojke.

– Jag tycker att man ska agera som vuxen, något måste man göra när ingenting annat hjälper, säger Jan.

Den här historian börjar flera år tidigare. Jan beskriver hur hans son haft ett helvete i skolan och att det knappt fanns en enda vecka som var fri från slag och kränkningar.

– Det har varit en klump i magen varje gång sonen var i skolan. Lärarna satte inte ner foten och fick stopp på konflikterna, berättar Jan.

Nekar till misshandel

Frustrationen över det sonen utsätts för i skolan är det som leder fram till dagen på skolgården. Han polisanmäler dödshotet på telefon, men vill också markera mot den pojke som han menar varit värst mot Ludvig.

Enligt åtalet springer Jan fram till pojken och greppar hans ansikte och nacke och säger att han skulle döda honom.

Jan själv nekar till anklagelserna:

– Jag la mina handflator på hans kinder, det är ingen misshandel. Och jag är inte så dum att jag säger att jag ska döda ett barn när det står en fritidsfröken fem meter bort.

Pojken berättar i polisförhör att han började gråta och blev mycket rädd vid händelsen och att han fick ont runt munnen och nacke.

Finns det inte andra sätt att lösa konflikten än att ge sig på ett barn?

– Tydligen inte. När inte föräldrar eller skola engagerar sig och försöker lösa en konflikt som pågått under fler år.

Konflikten mellan Ludvig och en grupp andra pojkar på skolan, beskrivs av rektorn som ”infekterad”. Rektorn menar att skolan gjorde allt de kunde för att få stopp på bråken.

– Vi har överanställt personal för att få det att funka. Det var fyra vuxna i den här klassen, berättar rektorn.

Elevhälsa och kurator har också varit inkopplade.

Jan säger att hans son inte är oskyldig och också har bråkat och slagits. Men att Ludvig ofta stod ensam mot en grupp av andra pojkar. Det är en bild som också bekräftas av rektorn.

Väljer att byta skola

Jan är kritisk till att skolan aldrig kallade de inblandade eleverna och deras föräldrar till ett gemensamt möte för att reda ut problemen. Rektorn förklarar att det fanns föräldrar som inte ville medverka på ett sådant möte.

– Vi kan aldrig tvinga någon till det, säger rektorn.

Läs också: Borås skolor hotas av miljonviten

Eftersom kränkningarna och bråken fortsatte, så valde familjen till sist att flytta Ludvig till en annan skola.

Är det ett misslyckande av er att en elev måste byta skola?  

– Varje elev som mår dåligt är ett misslyckande, säger rektorn.

Enligt föräldrarna mår Ludvig idag bättre och trivs i sin nya klass och skola. För Jan väntar till våren en rättegång i Borås tingsrätt.

Fotnot: För att skydda de inblandade barnen, har vi bytt ut namnen. Jan och Ludvig heter egentligen något annat.