Under fängelsetiden har det i samband med permissioner bedömts finnas risk att Hagamannen återfaller i sexualbrott och han har inte fått ha obevakade permissioner. Nu har han snart avtjänat fängelsetiden av sitt straff, för enligt svensk praxis ska sista tredjedelen av straffet avtjänas som villkorligt frigiven. De tidsbestämda straffen påverkas aldrig av Kriminalvårdens riskbedömningar.

– Har han skött sig enligt de regler och föreskrifter som gäller så är det praxis att han ska friges efter två tredjedelar, säger Tage Alalehto.

Enda undantaget från denna praxis är om man beter sig illa under fängelsetiden, genom att till exempel bråka med andra interner eller missbruka narkotika.

Hotbild mot Hagamannen

I Hagamannens fall omgärdas den villkorliga frigivningen av restriktioner. Övervakningsnämnden vill att han ska genomgå alkoholbehandling och under det första året får han inte vistas i Umeå med kranskommuner. Detta för att hans anpassning till samhället ska gå lättare, men också för hans egen säkerhet. Övervakningsnämnden misstänker att hotbilden mot honom är stor och Tage Alalehto håller med.

– Jag tror att det finns en vrede hos delar av befolkningen som kan ta sig fysiskt uttryck, så det är en säkerhetsfråga gentemot honom, säger han.

Låg återfallsrisk

Det kan nog finnas många som skulle känna sig rädda och osäkra om de visste att Hagamannen fanns på fri fot i deras närområde, men Tage Alalehto menar att sexualförbrytare generellt inte är återfallsförbrytare. Enligt honom det är bara 13 procent som återfaller i brott och då bara några få som begår sexualbrott, vilket kan jämföras med egendomsförbrytare som har en återfallsfrekvens på 40-45 procent.

– Så sannolikheten att Hagamannen skulle begå ett sexualbrott igen är nog ganska liten.