Under nära ett år hade han sin ateljé på orten. Dit bjöds vännäsbyborna in och tillsammans gjorde de avgjutningar i gips. Sedan valde Knutte Wester ut de avgjutningar han tyckte bäst om och gjorde skulpturer av dem.

Söker svaret på vad som blir kvar

Ända sedan Knutte Wester hade ateljé i Boliden under sitt sista år på Konsthögskolan i Umeå har han intresserat sig för spår, att lämna spår, av vad som blir kvar av oss när vi är borta. Han blev vän med en flyktingpojke som tvingades lämna Sverige med frågan ”Vad blir kvar av mig här i Boliden när jag måste åka härifrån?” Knutte Wester hade inget svar.

– Och det har jag inte nu heller, säger han. Men frågan om vad som skulle bli kvar av honom när han tvingades lämna Boliden har bränt sig fast i mitt konstnärsskap och också varit utgångspunkten för arbetet här.

Flyktingpojken gjorde avtryck

I Vännäsby lärde Knutte Wester känna var Alamin, en flyktingpojke från Irak. Han bjöds också in till Knutte Westers ateljé för att göra spår, av sig och sin tid. Och Alamin och hans familj var några av dem som attackerades av en mobb i maj 2009. Då övervägde de att fly igen. När Knutte Wester fick höra det frågade han Alamin om han ville lämna sitt avtryck.

De avtrycken blev till slut den staty med vingar som möter besökaren i entén till äldreboendet.

För liksom flyktingen kan den äldre som tvingas bo på äldreboendet fråga sig vad som blir kvar, vilka spår den lämnar efter sig när livet börjar närma sig slutet.

Jonas Berring