En läskig pumpa kontra ett vanligt gravljus. Foto: TT

Högtider skapar förvirring

Uppdaterad
Publicerad

Höstens stora högtid, Alla helgons dag, är tillsammans med Halloween på ingång. Men vilken helg och datum infaller högtiderna egentligen? Och hur skiljer man på två väldigt olika firanden?

Varje år är det ett gissel för många; vilket datum är det egentligen Halloween?

Årets skrämselhögtid inträffar måndag den 31 oktober i USA och Storbritannien och Halloween i Sverige firas vanligen fredagen innan Alla Helgons dag, det vill säga den fjärde november, men är ingen regel eftersom högtiden inte etablerat sig i kalendern.

Många undrar över rätt datum

På maskeradbutiken Funnybunnies förbereder sig butiksföreståndaren Pia Onkenhout inför Halloweens alla maskerader.

– Diskussionerna är samma varje år hos kunderna: ”vilken helg är Halloween egentligen?”, berättar Pia Onkenhout, föreståndare för maskeradbutiken Funnybunnies på Ålidhem.

Maja Söderberg från Luleå kommer att fira Halloween och ser ingen större skillnad på Alla helgon-helgen och maskeradhögtiden.

– Nej, jag skiljer inte på dem. Men man behöver ofta ta reda på vilken helg man ska ha Halloweenfest, säger hon som får medhåll av David Stubé, Boden.

Präst: Visst har det varit diskussioner

Staffan Nygårdh är präst och församlingsledare vid Ålidhem kyrka och ser inga större problem med att de två högtiderna krockar i tid.

– Vi behöver inte spela ut dem mot varandra och de behöver inte påverka varandra så mycket. Halloween är mest en kul grej med utklädnad och fest för både barn och vuxna. Alla helgon-helgen handlar däremot om ljus och att tänka på de döda, säger Staffan som ändå förstår varför frågan kommer upp.

– Visst har det varit diskussioner när Halloween slog igenom, men hos oss har det ingen religiositet. En bakgrund till Halloween var ju att tända eldar och hålla borta onda andar, och då lekte man lite med den aspekten av döden, säger Staffan.

Själar sägs röra sig mer fritt

Alla helgon-högtiden härstammar i den katolska Alla själars dag som sades vara en tid då själar från de bortgångna är mer lätta att få kontakt med eller rör sig mer fritt, lite i likhet med Långfredagen. Det berättar Alf Arvidsson, etnologiprofessor vid Umeå Universitet.

– Det pratas om mörkrets makter, att döda kan gå igen och att icke-kristna andar och väsen i naturen och tillvaron går mer löst än vanligt men blev senare till en familjehögtid att för minnas bortgångna släktingar, säger Alf.

Ungefär 20 år senare lanserades Halloween på allvar i Sverige.

– Det och Alla helgon-helgen har båda rötter i samma folkliga religiositet men har tagit två helt olika vägar. Det har varit diskussioner eftersom Alla Helgon-helgen uppmärksammas bortgångna släktingar medan Halloweenfirande och spökhistorier är den totala motsatsen, menar Alf.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.