Därmed står beslutet om utvisning till Kenya fortfarande fast, ett land som vägrar ta emot honom och där han själv säger sig inte höra hemma. Ny bevisning och vittnesmål från släkt, vänner och flera professorer hjälpte inte.

Efter avslaget som nådde Omar Aboubakar på tisdagen säger han:

– Jag ger inte upp. Jag kommer att fortsätta kämpa i instans efter instans tills dess jag får rätt.

Språkanalys som röd tråd

SVT Västernorrland har i en rad inslag berättat om Omar Aboubakars kamp om att bli trodd när han säger sig komma från ön Chula i det krigsdrabbade Somalia. Han tillhör de flyktingar som genomgått Migrationsverkets hårt kritiserade språkanalyser och det är dessa språkanalyser som går som en röd tråd genom hans fall. Själv säger han sig tala bajuni, en lokal dialekt av swahili från öarna utanför södra Somalia medan den analys som avgjort hans öde hävdar att det är swahili från det kenyanska fastlandet.

Omar Aboubakar har genomgått två analyser, den första av analysföretaget Verified som styrkte hans uppgifter om Somalia. När analysen senare gjordes om av analysföretaget Sprakab ansåg de att han hade kenyanskt ursprung. Skillnaden är avgörande. Som somalier hade han flyktingskäl medan han som kenyan saknade flyktingskäl och skulle utvisas.

Analysernas kvalitet har ifrågasatts i media på en rad punkter och SVTs Uppdrag Granskning har bland annat visat fall med analytiker som visat upp falska CV och bristande kompetens.

Två världsledande experter

Omar Aboubakars kom till Sverige 2009 och sedan dess har han år efter år kämpat för att bli trodd. De svenska rättsmyndigheterna har inte tagit hänsyn till att kenyanska staten inte accepterar honom som medborgare utan vägrar ta emot honom. Kort sagt har Omar Aboubakar hamnat i ett limbo utan hemvist. Han får nej både från Sverige och Kenya.

Omar Aboubakar har dock använt sina sex år i den svenska asylprocessen till att försöka styrka sitt fall. Han har med bilder och vittnesmål från släktingar och vänner dokumenterat sin bakgrund på ön Chula utanför Somalias sydkust. I den nya ansökan om att få sitt fall omprövat har han dessutom fått utlåtanden från två av världens främsta språkexperter på östafrikanska språk och hans dialekt bajuni som styrker hans somaliska urprung.

Principiella invändningar

Hans juridiska ombud Byron Törnström har dessutom lyft flera principiella invändningar mot de språkanalyser som mot lett till att Omar Aboubakar getts ett kenyanskt ursprung. Han pekar bland annat på att flera språkanalyser,  genomförda av Sprakab på Migrationsverkets uppdrag ifrågasatts, vid en omanalys. Det skedde efter kritiken i SVTs Uppdrag Granskning då Migrationsverket vände sig till sin holländska motsvarighet för en ”second opinion”. I fyra fall av tio skiljde sig analyserna åt.

Med stöd av flera riksdagsledamöter har Byron Törnström också ifrågasatt systemet med språkanalyser utifrån det faktum att det ofta bygger på ett endast 20 minuter långt telefonsamtal med en anonym analytiker vars identitet, referenser och kompetens hemlighålls av såväl Migrationsverket som analysföretaget Sprakab.

”Strider mot svensk rätt”

Bland kritikerna finns riksdagsledamoten Christina Höj Larsen (V) som menar att det strider mot svenska rättsprinciper att tillåta hemliga sakkunniga i rättssystemet.

– Jag har följt Omar genom åren och hans fall är principiellt viktigt. Själv har han självklart påverkats negativt av ovissheten men han har också påvisat orimligheten att tillåta anonyma vittnen i svensk domstol. Det bryter mot en viktig rättsprincip att var och en ska kunna värdera vittnesuppgifter och om de bygger på sakkunskap eller inte, har hon tidigare sagt till SVT Västernorrland.

Restriktiv omprövning

Migrationsverket anser dock att analyserna håller god kvalitet. Verket anser att Omar Aboubakar lämnat vaga, detaljfattiga och knapphändiga uppgifter om sin hemort och att det inte framkommit några nya omständigheter av tillräcklig tyngd i hans fall. Man menar att avslaget om uppehållstillstånd från i april 2013 bör ligga fast.

I det nya beslut som kom i veckan skriver Migrationsdomstolen att utlänningslagen visserligen ger möjlighet till en omprövning av ett tidigare fattat beslut om avslag men att det rör sig om ett ”extraordinärt rättsmedel” som ska tillämpas restriktivt. Migrationsdomstolen anser att de nya omständigheter som lyfts fram inte är av den digniteten.