När fusket i transportbranschen breder ut sig rustar polisen ner. Antalet anställda vid trafikpolisen har rasat och allt färre har kompetens att kontrollera den tunga yrkestrafiken.

Färre trafikpoliser

På 80-talet fanns det cirka 1 500 trafikpoliser men samtidigt som antalet poliser generellt blivit allt fler har trafikpoliserna blivit allt färre. Av landets drygt 28 000 poliser arbetar 432 idag inom trafikpolisen.

När SVT:s Uppdrag granskning tittar närmare på situationen visar det sig att enbart 201 av de 432 anställda har utbildning och kompetens att göra en fullständig besiktning av en tung lastbil.

Skärpta lagar

Samtidigt har arbetsuppgifterna blivit allt fler. Näringsdepartementet har i höst gett Transportstyrelsen i uppdrag att utreda en rad lagskärpningar i syfte att främst komma tillrätta med fusket i transportbranschen. Lagskärpningarna har fokus på social dumping och illegal konkurrens inom den transportbransch där en allt större andel av transporterna genomförs av underbetalda chaufförer och utländska åkerier.

Kontrollerna allt färre

Kontrollerna sker fysiskt längs vägarna. Någon genväg finns inte och när UG granskar polisens kontroller av tunga fordon längs vägarna finner vi att dessa nära nog halvererats. 1996 stoppades 32 572 tunga fordon för kontroll och borde idag vara 51 391 om antalet kontroller följt trafikutvecklingen. Istället går kurvan i rakt motsatt riktning. Förra året kontrollerades 8 342 tunga fordon.

Risken att åka fast är alltså mindre än för 20 år sedan, mycket mindre.

I Norge görs som jämförelse 39 000 kontroller av tunga fordon. Faktum är att Sverige inte lever upp till de minimikrav som EU beslutat ska gälla från 2018. Antalet flygande besiktningar längs väg måste öka med nära 40 procent för att Sverige ska få godkänt.

Klampningslagen används inte

Sveriges Åkeriföretag är starkt kritiska till utvecklingen. De vill se tuffare tag längs vägarna och välkomnade den nya klampningslag som kom i våras. Då fick polisen att sätta hårt mot hårt mot fuskande chaufförer och åkare. Polisen fick befogenhet att låsa fast bilarna och stoppa fortsatt färd.

Samtidigt som det i Sverige sker miljontals transporter har polisen under första halvåret bara använt klampningsutrustningen tio gånger.

– Problemet är att lagstiftaren ställt fram en verkygslåda till polisen men det finns ingen som kan öppna verktygslådan och använda verktygen, för trafikpolisen monteras bokstavligt talat ner nu, säger Thomas Morell, regionchef Sveriges Åkeriföretag.

”Ohållbar situation”

I ett nötskal handlar problemet om en allt grövre brottslighet som ska stävjas av allt färre poliser.

– Vi ser att det finns dels dåliga arbetsförhållanden i den här branschen och dels osunda konkurrensvillkor där man har lägre kostnader, inte för att man är skickligare och mer effektiv, för att man fuskar med skatter, löner och sociala avgifter. Det är en ohållbar situation, säger infrastrukturminister Anna Johansson (S) som tagit inititivet till lagskärpningarna.

Anna Johansson anser att det idag finns för få trafikpoliser i Sverige, men hänvisar i den delen till ministerkollegan Anders Ygeman som ansvarar för polisen. Också han anser att antalet trafikpoliser måste öka.

– Fler trafikpoliser behöver utbildas. Vi har haft många pensionsavgångar och vi har många pensionsavgångar framför oss. De som är duktiga på att göra tunga kontroller är en ålderstigen krets och därför behövs fler utbildningar. Det behövs också klampning på riktigt och att både Sverige och EU förenklar den snåriga lagstiftningen på trafikområdet, säger Anders Ygeman (S).

SVT: Hur många trafikpoliser kommer det att behövas?

– Det är en fråga som är upp till polisen att klara ut.

Inget pengatillskott

Svensk polis befinner sig just nu i en stor omorganisation. Tidigare 21 fristående polismyndigheterna ska samlas under rikspolischefen och som ett led i detta har också trafikpolisen utretts. När Uppdrag granskning tar del av utredningen är det inte mycket  som tyder på en förstärkning. Tvärtom konstateras redan på första raden i utredningen att något resurstillskott inte kommer att ske.

Istället lyfter polisen på central nivå fram metoder som mer kameraövervakning och mer underrättelseverksamhet i arbetet mot fusket och trafikdöden. Den strategin döms dock ut av de trafikpoliser vi talat med, och av åkarna. Det går inte att kontrollera körkort, överlaster, behörigheter, farligt gods och om fordonet överhuvudtaget är kördugligt med automatiserade system. Då krävs poliser som fysiskt stoppar fordon efter vägarna, menar Thomas Morell.

Trafikpolisen försvinner

I praktiken kommer trafikpolisen som den ser ut idag att försvinna. De specialiserade trafikpolisenheter som återstår har i dagarna fått beskedet att de kommer att inordnas under den lokala polisen och bli en polisresurs som ska kunna användas även till annat. Samtidigt menar polisens utredare Lena Tysk att fler lokala trafikpoliser ska kunna användas till trafikövervakning.

Huruvida detta är bra eller dåligt finns det delade meningar om. Polisledningen menar att det är bra medan i stort sett alla andra Uppdrag granskning varit i kontakt med dömer ut förändringarna. Bland dem polisforskaren Stefan Holgersson vid Linköpings universitet.

– Situationen är bekymersam. Under de 18 år jag följt utvecklingen har trafikpolisen utsatts för en slakt och situationen kommer inte att förbättras genom de förändringar som nu sker. Tvärtom.

Kompetensen försvinner

När vi träffar trafikpoliser runt om i landet är det inte bara bristen på trafikpoliser som får kritik utan också kompetensförsörjningen. I den ström av tusentals lastbilar som kör längs vägarna krävs erfarenhet och ett tränat öga för att välja ut de fordon som ska stoppas och kontrolleras.

Uppdrag granskning sänds i SVT1 och i SVT Play, onsdag 4 november kl. 20:00