Foto: SVT

Obalans i forskningsfinansieringen vid Mälardalens högskola

Uppdaterad
Publicerad

Mälardalens högskola har en hög externfinansiering av sin forskning och för akademin för innovation, design och teknik finns det många fördelar framför allt med det utbredda kontaktnätet inom näringslivet. Men nu har man nått smärtgränsen. Trots att basanslaget till högskolan precis höjts är obalansen mellan interna och externa pengar påtaglig.

– Vi har helt enkelt för lite fakultetsmedel, det vill säga pengar direkt från staten. Vi är 150 personer här och får pengar från staten som räcker till att finansiera 30. Resten måste vi söka, säger Hans Hansson, professor i datateknik på avdelningen för inbyggda system.

Han fortsätter:

Forskning på MDH

– Generellt kan man säga att hela teknikdelen av högskolan lever under samma förutsättningar. Alltså vi är i ett läge nu där vi beslutat att inte gå in och söka väldigt bra forskningsfinansiering som passar oss beroende på att vi inte har egna pengar vi kan matcha upp med om vi nu skulle få finansieringen.

Söker pengar till projekt

Problemet är att den externa finansieringen, oavsett om den kommer från statliga stiftelser, i form av EU-pengar eller från företag, kommer till ett pris. Högskolan måste till viss del matcha de pengar man får in med egna medel. Villkoren varierar från projekt till projekt, allt från att högskolan står enbart för överbyggnaden, administration och liknande, till delfinansiering i olika utsträckning.

Förutom den ekonomiska motprestationen stjäl finansieringsformen tid från forskningen då ett antal forskare måste lägga mycket energi på att söka pengar och upprätthålla externa kontakter.

– I den här miljön, där vi sitter 150 personer, har vi ett 20-tal forskare som lägger ner mellan 20 och 50 procent av sin tid på att söka pengar och hantera forskningsprojekt, säger Hans Hansson.

Mer pengar behövs

Internt pågår en dragkamp om de egna pengarna bland annat mellan tekniksidan och exempelvis vård och omsorgsdelen där det inte alls finns samma möjligheter till samarbeten med näringslivet.

– Det handlar ju inte om att det är en bitter kamp oss emellan utan snarare om att summan på totalen helt enkelt är för liten och alla behöver mer, säger Hans Hansson.

Hög finansiering från näringslivet förstärker samtidigt fokus på den så kallade tillämpade eller industrinära forskningen. Mycket av högskolans styrka inom de tekniska fälten ligger just i närheten till näringslivet och möjligheten att testa sina resultat där men Hans Hansson menar att högskolan i nuläget har en så hög andel tillämpade projekt att det skulle vara önskvärt med mer av grundläggande forskning då det krävs också grundläggande förståelse för att kunna gå vidare i mer tillämpade projekt.

Men för näringslivet är grundforskningen inte lika attraktiv att gå in och delfinansiera. 

– Det är ju tänkt att de statliga medlen vi får ska kunna användas till det men i vårt fall finns inga statliga medel kvar när vi har medfinansierat våra externa projekt, säger Hans Hansson.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Forskning på MDH

Mer i ämnet