– NDM-1 är verkligen skrämmande. Man behöver bara få i sig en eller två gener, säger professor Lindsay Grayson på Austin Hospital i Australien, till australiensiska tv-kanalen ABC.

En bakterie med NDM-1 behöver inte föröka sig. Den behöver bara ”spotta” ut lite av sina gener och på så sätt förvandla andra bakterier till superbakterier.

-Det är lite som att tvätta en röd tröja tillsammans med vita. Det blir inte fler av den röda tröjan men de vita tröjorna förvandlas till röda, säger Lindsay Grayson.

Men hur farlig är egentligen NDM-1 som spridits över stora delar av världen sedan den upptäcktes 2008?

Vi frågade professor Otto Cars, expert på infektionssjukdomar och ordförande för React, ett nätverk som försöker påverka politiker och andra beslutsfattare att genomföra effektiva åtgärder mot resistenta bakterier. 

-Det finns flera olika liknande mekanismer som är i omlopp i världen och som bryter ned nästan alla antibiotika och bara lämnar några få kvar. Och de som blir kvar är inte särskilt effektiva.

-Om spridningen fortsätter hotas behandling av svårt sjuka patienter. Det är ett tecken på antibiotika helt enkelt håller på att ta slut.

-Alla bakterier som innehåller genen NDM-1 är inte totalresistenta mot antibiotika. Det finns sådana gener också men de är inte alls särskilt vanliga.

-Ett stort problem är att det tar för lång tid innan man får veta från laboratoriet vilken bakterie det handlar om.

-Ju fler resistenta bakterier vi får desto fler behandlingar kommer att misslyckas om tar det flera dagar innan man får svar från laboratoriet. Det är en tidsfaktor som är allvarlig men när vi väl vet vilken bakterie vi har att göra med kan vi idag skräddarsy behandlingen och oftast få effekt på infektionen.

En långsam tsunami

Sedan NDM-1 upptäcktes i Sverige 2008 hos en svensk, som varit i Indien, har den spridits till flera platser i Indien och till ett stort antal länder utanför Indien.

-Det är som en långsam tsunami. Det är en pandemi som går över världen men det går inte så fort som en influensa.

-Spridningen av resistenta bakterier går i vågor som vi hittills parerat med nya antibiotika. Då har vågen gått över och sedan kommer det en ny våg. Det är globala pandemier.

-Men nu kommer den här vågen och då har vi inga nya antibiotika.

Gamla metoder

Enligt flera experter kan vi hamna i ett läge där det inte finns något annat att sätta in mot vissa infektioner än ”gammaldags” metoder. Det handlar då om kirurgi, det vill säga amputering eller att man på annat sätt avlägsnar de angripna delarna av kroppen.

-Jag tror att det är ett realistiskt perspektiv. Vi kan hamna där, åtminstone under en period tills vi har fått fram nya läkemedel, säger Otto Cars.

-Det kommer i första att hand drabba länder som inte har kontroll på sin basala hygien eller saknar förutsättningar för en bra sjukvård eller inte har kontroll på användningen av antibiotika.

Sverige ligger bra till

Enligt Otto Cars ligger Sverige bra till eftersom man här har förstått problemen långt före de flesta länder.

-Men vi måste ha en mycket bättre beredskap. Jag tror att vi kan skydda den svenska sjukvården och patienterna längre under den obehagliga tiden på 10-15 år innan vi får fram nya och bra läkemedel.

Otto Cars tycker att det behövs en ”larmknapp” att trycka på när resistens upptäcks hos en patient. Då kan man sätta in alla resurser så att det inte får spridning i sjukhusmiljön.

-Om det kommer in i sjukhusmiljön handlar det i värsta fall om nedläggning av sjukhuset. Då är det en farlig miljö att vistas i.

För att stoppa spridningen av resistenta bakterier på sjukhus måste man sätta in preventiva metoder som isolering och mycket strikt hygien – men det måste finnas kapacitet också och den saknas idag, hävdar Otto Cars.

-Det finns brister. Det är för mycket omflyttningar. Det finns till exempel alldeles för få enkelrum med toalett.

Enligt Otto Cars är det i ett egoistiskt svenskt perspektiv lite lugnande att Sverige har förutsättningar att sätta in riktiga mot åtgärder.

-Om vi höjer medvetenheten om att förebyggande åtgärder är billigare än att drabbas av sådana här stora utbrott kan vi klara det.