Arkivbild från en demonstration mot rasism och hatbrott i Malmö föranledd av en grov misshandel i stadsdelen Kroksbäck. Foto: TT

Polisen: Hatbrotten är ett stort problem

Uppdaterad
Publicerad

Ramadan är slut och en bönelokal i Motala får två svinhuvuden uppsatta på staketet.

Det är Sverige år 2015 och problemen med hatbrott minskar inte.

– Folk orkar inte polisanmäla för man tror inte att det leder någonstans, säger Shari Tingman som arbetar på Stockholmspolisens hatbrottsgrupp.

På fredagen möttes muslimer i Motala av en obehaglig syn när de gick ut efter en bönestund. På grinden utanför moskén satt två svinhuvuden. Ett brott som rubriceras som ofredande med hatbrottsinslag.

– Allt från klotter till mord kan vara ett hatbrott men de rena hatbrotten är hets mot folkgrupp och olaga diskriminering, säger Shari Tingman.

Muslimer och judar mest utsatta

Hatbrott är svårutredda och relativt krångliga att få statistik kring eftersom få anmäler. År 2013 kom en rapport från Brottsförebyggande rådet (BRÅ) som sade att 330 anmälningar om hatbrott med islamofobiska motiv kommit in till polisen det året.

– De grupper som är mest utsatta är muslimer och judar. Då gäller det framförallt hets mot folkgrupp. Hatet mot muslimer har ökat i och med IS (Islamiska staten. reds anm.) framfart, och det märks framför allt på nätet, säger Shari Tingman.

Nu tog Ramadan precis slut och då kom svinhuvudena på moskén, kan man se ett sådant samband?

– Nej, det går i vågor. Så jag kan inte se ett sådant mönster riktigt. Men det klart att det kanske inte var slumpen.

Uppmärksammat fall

Förra året uppmärksammades flera hatbrott i media men få leder till fällande dom – något som SVT Nyheter tidigare rapporterat om.

Ett fall gällde två kvinnor i slöja som misshandlades utanför ett sjukhus i Malmö. Trots att mannen som utförde brottet skrek rasistiska saker dömdes han inte för hatbrott av tingsrätten. Fallet togs senare upp i hovrätten och där tog man in hatbrott i bedömningen och höjde straffet.

Hoppas att fler anmäler

Shari Tingman säger att problemet med hatbrott i Sverige är stort idag och att han hoppas att fler anmäler framöver.

– Det finns ett stort mörkertal. Folk orkar inte polisanmäla för man tror inte att det leder någonstans.

Är det så?

– Tyvärr är många fall svåra att utreda. Till exempel som det med grishuvudena eller när någon ritade ett hakkors på moskén på Medborgarplatsen. Om det inte finns vittnen eller en övervakningskamera är det svårt att veta var man ska börja.

Hatbrottsgrupper inom polisen finns i flera städer och arbetar med att utbilda både poliser och externa aktörer för att motverka och förebygga hatbrott.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.