Stora skillnader i städernas graffiti-politik

Uppdaterad
Publicerad

I många städer i Europa som London, Paris och Berlin är gatukonst accepterat och en naturlig del av kulturlivet. Så är det inte i Stockholm, som är den enda europeiska huvudstaden jämte Minsk, Vitrysslands huvudstad, där exempelvis lagliga graffitiväggar inte är tillåtna.

Klotter i tunnelbanan, i gångtunnlar, på husfasader, överallt finns det, fastän enorma resurser läggs på sanering och på att jaga vandalerna med polis. För att signalera att man inte accepterar skadegörelsen har Stockholms stad nolltolerans mot klotter.

– Vi ser ju hur saneringskostnaderna sjunker från 150 miljoner kronor till 89 miljoner, det är fruktansvärt mycket pengar som sparas. Vi vet att den här metoden fungerar och håller oss till den, säger Madeleine Sjöstedt (FP), kultur- och fastighetsborgarråd i Stockholm.

Laglig graffiti-inte för alla

Men om metoden verkligen är den bästa råder det delade meningar om. Klottret har långt ifrån försvunnit helt.

– När man skaffar sig en nolltolerans skapas illegala ytor. Vi har skapat problem i Stockholm till skillnad från Norrköping och Malmö där det finns lagliga väggar och de har lägre skadegörelse än vad Stockholm har per capita, säger oppositionsborgarrådet Tomas Rudin (S).

Fakta

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Laglig graffiti-inte för alla

Mer i ämnet