I en enkel lokal mitt i flyktinglägret Dadaab i Kenya sitter 200 vuxna och barn och lär sig om sitt nya hemland – Sverige. Många av dem har flytt från Somalia och lever ständigt under hotet från terrororganisationen al-Shabab.

Läs också: Militärbas i Somalia stormad av al-Shabab

En kvinna från Migrationsverket tar på sig ett par vantar och en tjock halsduk.

– Det är kallt så man behöver de här, säger hon och låter åhörarna prova ytterkläderna som de aldrig tidigare sett eller behövt i den tryckande värmen i flyktinglägret.

Lärare på det så kallade Sverigeprogrammet är personal från Migrationsverket och Karlstad, Storfors och Uppsala kommuner.

Asylärenden utreds på plats

Eleverna är alla uttagna som kvotflyktingar, vilket betyder att deras asylärenden har utretts på plats, de har fått permanent uppehållstillstånd och en bostad väntar om några månader i en kommun i Sverige.

Ute på gårdsplanen pågår också utbildning. Karolin Hansson från Storfors kommun berättar om jämställdheten i Sverige.

– Alla har samma rättigheter och kvinnor och män deltar på samma villkor i samhället.

Madia Mohamed Yussuf, en ung tjej från lägret tycker att det låter bra.

– Hon säger att kvinnor och män har samma rätt, det gillar jag.

Antalet kvotflyktingar har ökat

Sverige har beslutat att mer än fördubbla antalet kvotflyktingar till 5000. Men frågan är hur. De senaste åren har det varit svårt att få kommunerna att ta emot dagens 1900.

– Vi har märkt att det har varit svårt, säger Mikael Ribbenvik, ställföreträdande generaldirektör för Migrationsverket. Många kommuner och ont om bostäder och resurser och för fram det som orsak till att inte ta emot kvotflyktingar.

Kvotflyktingarna väljs ut av FN-organet UNHCR bland de allra mest utsatta i flyktinglägren i konfliktområdena.

– Vi har en utmaning att försöka få förståelse för att behovet är stort, säger Mikael Ribbenvik. Det handlar om människor som kommit ur askan i elden till flyktinglägren och som inte själva kan ta sig därifrån.

Halland tog inte emot några kvotflyktingar 2015

Halland har det varit svåraste länet. Ingen kommun här tog emot en enda kvotflykting förra året. Och Kungsbacka har inte sagt ja de senaste fyra åren.

– Vi har nog varit lite okunniga om detta, säger kommunalrådet Ulrika Landergren (L). Och vår akilleshäl är ju bristen på bostäder.

Men nu har Migrationsverket gjort en satsning tillsammans med några andra län. I ett projekt har de jobbat fram sätt att underlätta mottagandet. De har också varit ute och informerat för att få fler kommuner med på noterna. I Kungsbacka tycks man ha gjort en helomvänding och fått nya insikter.

– Vi håller just nu på att skriva avtal med Migrationsverket om att ta emot 25 kvotflyktingar, säger Ulrika Landergren. Och det kanske kan bli fler.

Kan förbereda flyktingarnas ankomst

Kungsbacka kommun ser flera fördelar med att ta emot kvotflyktingar vars asylärenden är prövade och klara. Dels har kommunen möjlighet att förbereda för deras ankomst, dels tror Ulrika Landergren (L) att det kan skynda på integrationen.

– Då kan vi börja direkt med sfi och valideringar till exempel, så att de kan börja sina nya liv med en gång.

Mer om kvotflyktingar och om Sverigeprogrammet i flyktinglägret i Dadaab i Kenya i programserien Fosterland i SVT1.