Vågen drog in över Phi Phi-öarna den 26 december 2004 och ljudet av vågen är något som Max aldrig glömmer.

– Tänk att lägga in en träbit och massa skruvar och massa glas i en tvättmaskin och dra på. Och så låter det väldigt högt och väldigt konstigt, säger Max Strömberg.

– Känslan var att det var ett svart hål i kroppen som sög in allting och du tänkte att ”det här var mitt obetydliga liv”, säger Jonathan Strömberg.

Det har gått tio år. Men familjen som består av mamma Lena och pappa Johan och syskonen Jonathan, Adam och Max, minns väl bröllopsresan till Phiphiöarna – som slutade i katastrof. När vågen slog in över ön hade hela familjen hunnit ta sig upp på taket på en bar.

– Farsan skriker att vi måste häri....han hinner inte säga sista ordet. Och då slår den in. Då hamnar man direkt i vattnet, det är som att vara i en torktumlare. Jag försökte simma upp, men jag visste inte vad som var upp och ner, säger Jonathan.

Familjen splittrades

Den kraftiga vågen tog med sig Lena och mellansonen Adam och familjen splittrades. Lena hittade ett bord att hänga sig fast vid och blev till slut upplockad i en båt. Adam var då borta men efter en stund hörde Lena att någon ropade efter henne på långt håll och när hon vände sig bort såg hon Adam i en annan båt. Hon hoppade i vattnet ännu en gång för att försöka simma bort till Adams båt. När hon kom fram var hon så trött att hon inte själv orkar häva sig i båten.

Det går två dygn innan Lena och Adam lyckas ta sig till ett sjukhus i Phuket. De vet inte om resten av familjen är vid liv eller inte, men Adam har skadat benet och måste till en läkare. När de kliver in på sjukhuset sitter lillebror Max där och familjen är, osannolikt nog, återförenad.

– Jag hade letat efter dem, men inte sörjt. Det var för mycket just då. Men när vi såg dem, så var det inte som i en film att man springer fram och säger Halleluja. Utan Adam tittade bara på mig och sa: ”Är inte de döda?”, säger Lena Cebelius.

Påverkar än idag

Efter en vecka kunde de åka hem från Thailand och efter ett par veckor på Halmstad sjukhus så var familjen hemma igen – alla med livet i behåll. Hemma i villan i Falkenberg har de en låda med minnen från katastrofen – fotograftier, barnens nallar och brev från nära och kära. Trots att det nu har gått tio år så är tsunamikatastrofen en händelse som än i dag påverkar. 

– Jag är glad att jag är i livet och att min familj lever. Däremot ska man veta att de som har förlorat någon, vi tänker på och jag hoppas efter tio år att ni har ett bra liv, säger Max Strömberg.