Gotlandia II har just lagt till i Visby. En slang behöver kopplas på för att kunna transportera avloppsvattnet från fartygets toaletter, handfat och duschar till stadens avloppssystem.  

– Här ser ni avloppstanken. Den rymmer 11,33 kubik, förklarar maskinchefen Magnus Jonsson och pekar på en dataskärm nere i maskinrummet. 

Proceduren ser inte så komplicerad ut. Men när det gäller att komma överens om vilka regler som ska gälla internationellt, då är läget minst sagt komplicerat.

Inget får tömmas på svenskt vatten

På svenskt vatten får inget toalettavfall dumpas. Men bara tolv nautiska mil utanför kusten är det fritt fram. Gotlandsfärjorna passerar internationellt vatten varje dag. De skulle kunna tömma avloppsvattnet rätt ut i havet. Men i Sverige finns en överenskommelse där rederierna frivilligt gått med på att lämna avfallet i land. 

– Vi har ju haft ett miljömedvetande väldigt länge och jag kan väl känna en viss frustration över att man inte har kommit längre när det gäller de internationella reglerna. Men där har Sverige varit pådrivande som nation, säger Mats Eriksson, hamnchef i Visby.

Försöker övertyga resten av världen

Anna Petersson, sektionschef på Transportstyrelsen, har just kommit tillbaka från en internationell konferens i London, där alla länder från FN:s sjöfartsorganisation IMO har träffats.

Det blev en riktig rysare. Det handlar om att lyckas övertyga övriga världen om att det behövs tvingande regler när det gäller toautsläppen.  

– Stämningen blir väldigt intensiv. Det händer saker även i kulisserna och det gäller att vara på helspänn hela tiden så att man inte missar något, säger hon. 

Även kryssningsindustrin sitter med på IMO:s möten och har stort inflytande.

– Jag skulle säga att de hörs väldigt mycket och framför allt har de gjort ett enormt lobbyarbete innan mötet. De har åkt runt och pratat med olika stater och försökt att påverka dem så att de inte ska tycka att det här med förbud är någon bra idé.

Undantag för Ryssland

Egentligen finns redan ett förbud mot att dumpa avloppsvatten i Östersjön. Det skulle träda i kraft nästa år, men har försenats med tre år. Anledningen är att förbudet inte kan börja gälla förrän alla Östersjöländer har gett klartecken om att de kan ta emot de stora mängder toalettavfall som det rör sig om. Ryssland säger fortfarande nej. Nu har man kommit fram till att man ska göra undantag för Ryssland. Det innebär att förbudet ska gälla överallt utom på just ryskt sjöterritorium.

– Givetvis hade det varit optimalt att ha alla stater med på banan och att förbudet skulle gälla i hela Östersjöregionen. Samtidigt är det inte heller rimligt att man låter en stor stat bromsa för alla andra, säger Anna Petersson.

Samtidigt finns det en del oklarheter kring hur man ska kunna undanta Ryssland. Anna Petersson och hennes kollegor på Transportstyrelsen har därför fått ta med sig frågan hem igen för att gå igenom en del juridiska och tekniska detaljer som ska redovisas vid nästa möte. Först då kommer man att kunna ta beslut om reglerna.   

– Det blev ett steg fram och ett tillbaka, sammanfattar Mattias Rust, sjöfartsexpert på Världsnaturfonden, resultatet av Londonkonferensen.

Men han tycker samtidigt att Transportstyrelsen bör ha en eloge för att man drivit frågan så aktivt under flera år.

  – Nästa vår är det ett nytt stort internationellt möte och då är det jätteviktigt att Sverige får den här frågan i hamn, för om man misslyckas där är risken stor att det åter skjuts på framtiden, säger han.

Svalt intresse från kryssningsfartygen

Visby är ett attraktivt anlöp för kryssningsfartygen. Här finns möjlighet att tömma toalettavfallet i land. Men många väljer att inte göra det, trots att det ingår i hamnavgiften.

– En del kryssningsfartyg är visserligen så stora att de inte kommer in i hamnen. Men av dem som gör det, ungefär 40 kryssningsfartyg om året, är intresset svalt, berättar hamnchefen Mats Eriksson. 

– Av de här 40 fartygen kan man säga att en tredjedel väljer att tömma sitt avloppsvatten till det kommunala reningsverket.

En tredjedel, är det tillräckligt?

– Absolut inte. Men jag är övertygad om att det kommer en lagstiftning där förr eller senare. Det är en tidsfråga innan man är där, säger han.