Ett 100-tal sängar på vandrarhem och hotell i Östergötland står tomma och väntar på nya gäster. Men det är inte på flyktingar från till exempel Syrien, Somalia och Afghanistan.
Flyktingarna får flytta ut nu när turisterna ska in.
– Man får en viss tomhetskänsla, man saknar dem lite grann, säger Lilian Striem, platschef på Glyttinge camping i Linköping.
– Det är klart man tänker på dem, vissa tänker man på mer än andra, säger Karin Müller som driver Skogsvik Hotell och Pensionat i Kolmården utanför Norrköping.
2000 platser försvinner
I landet som helhet försvinner runt 2000 platser som fungerat som tillfälliga bostäder för asylsökande. Kontrakten går ut och verksamheterna renoveras efter migrationsverkets slutbesiktningar för att öppna upp portarna för turister.
Att så många platser försvinner är kännbart för Migrationsverket.
– Det blir ju så här att när vi stänger ett tillfälligt boende, en campingplats exempelvis så måste vi hitta någon annan plats i Sverige. Det säger sig ju självt att fortsätter det här höga trycket, så blir det färre och färre platser kvar, säger Mats Johansson, enhetschef för mottagningsenheten på Migrationsverket Norrköping.
”Situationen är ganska besvärlig”
Fram till april i år har närmare 18.000 personer sökt asyl i Sverige, vilket är drygt 5000 fler jämfört med samma period förra året.
Det medför hårt tryck på Migrationsverkets förläggningar.
– Generellt sett så har vi fullt hela tiden i princip. Trycket är alltid på. Det är aldrig så att vi står med en massa lägenheter tomma, utan oftast är det fullt, säger Farid Ahlborg vid mottagningsenheten på Migrationsverket Östergötland.
– Så här ansträngt som det är nu har inte jag varit med om, så det är ganska besvärligt, säger Mats Johansson.
Fler personer i lägenheterna
Situationen kan innebära att fler personer tillåts bo tillsammans i lägenheterna, vilket har hänt i Gusum i Valdemarsviks kommun.
Där bor Amin. Sedan över ett år tillbaks har han delat en tvårumslägenhet med fyra, ibland fem, för honom helt okända personer som alla talar olika språk.
– Det är svårt och innebär problem, fem personer på två rum det går inte. Om jag försöker att sova kanske de har kompisar här, som skrattar skriker, pratar och dricker. Du kan inte säga till dem, så det är bara att vänta. Ett år är lång tid, säger Amin och suckar.
I dagsläget delar han lägenheten med fyra personer. Han berättar att det är svårt att dela på ett kök och en toalett. När han inte kan prata och kommunicera med personerna han delar bostad med känner han sig väldigt ensam. Han har även blivit bestulen på sina ägodelar två gånger.
”Jag är rädd hela tiden”
– Jag är rädd här hela tiden. Om jag går ut tänker jag alltid på mina saker. Jag tror att någon ska komma och ta mina saker, det tänker jag på hela tiden, säger Amin.
Hans situation är inte unik. I en annan lägenhet bodde under perioder två familjer, två vuxna och sex barn.
I Valdemarsviks kommun bor drygt 300 asylsökande och trycket på migrationsverkets lägenheter är högt, berättar Nhela Ali som arbetar som kommunikatör och är en kontaktperson mellan de asylsökande och myndigheter.
– Vi har sett att det är vissa personer som bott tillsammans med flera. Till exempel om man har en trea ska det bo sex personer, men vi har redan några som bor flera än så, säger hon.
Mats Johansson vid Migrationsverket säger att situationen uppstår när ingen annan utväg är möjlig.
– Ja, som en sista utväg, under en kortare tid så kan det bli så. Men det får inte vara under en längre period.
Drömmer om egen bostad
Amin som fått uppehållstillstånd och som väntat på en egen lägenhet i över ett år, fortsätter att vänta. Han hoppas att en dag få en egen lägenhet.
– Det blir jättebra för mig. Så jag kan bestämma själv, jag kommer att leva bra. Om du har en egen lägenhet kan du säga att det är min lägenhet, säger han och ler.