Jämförelsen är nämligen orättvis.

Det menar Alireza Behtoui, som forskar vid REMESO (institutet för forskning om etnicitet, migration och samhälle) vid Linköpings Universitet.

Alireza Behtoui har granskat uppgifter om tusen barn/ungdomar med föräldrar födda i Turkiet och jämfört dessa med lika många slumpvis utvalda barn/ungdomar med föräldrar födda i Sverige.

Päron och äpplen

Generellt har barnen med rötter i Turkiet en lägre utbildningsnivå än de infödda. Men när man tar hänsyn till föräldrarnas utbildningsnivå finns inga skillnader alls.

– Man bör undvika att jämföra päron med äpplen. Man måste beakta vilken social klass de hör till och jämföra med de i samma sociala klass, säger Alireza Behtoui.

Han pekar på det faktum att barn till invandrare på 1960- och 70-talen framför allt kommer från arbetarklass, medan majoritetsbefolkningens barn har sin bakgrund i såväl över- som medel- och arbetarklass.

Likvärdig utbildning

Studiens resultat är glädjande, menar Alireza Behtoui.

– Trots alla svårigheter som de hade haft, med segregerade skolor etcetera, hade de med rötter i Turkiet fått en utbildningsnivå som var likvärdig med majoritetsbefolkningens barn.

Resultatet blir liknande vid en analys av hur väl grupperna lyckas på arbetsmarknaden.

Generellt är arbetslösheten högre bland de med ursprung i Turkiet. Men när faktorer som ålder, utbildningsnivå och föräldrarnas ställning på arbetsmarknaden räknas in så försvinner skillnaden så gott som helt.

Vad kan det bero på att man – som du säger – jämfört äpplen med päron tidigare?

– Det kan bero på okunskap. Men samtidigt – om man tänker på forskare som har en viss kunskap – så kan det bero på blindhet, säger Alireza Behtoui.

Stora löneskillnader

På ett område är dock skillnaden fortfarande stor – när det gäller lönerna. Unga med rötter i Turkiet får avsevärt lägre löner än infödda.

En bidragande orsak kan vara branschen, tror Behtoui. Majoritetsbefolkningens barn arbetar i större utsträckning i privat sektor, där kontaktnätet är av större betydelse för att få jobb.

– Vi vet att sociala kontakter är viktiga för att etablera sig på arbetsmarknaden. Många barn till invandrade saknar de rätta sociala kontakterna, säger Behtoui.

Detta samtidigt som lönerna generellt är lägre inom offentlig sektor, där de flesta barn till utlandsfödda arbetar.

Nu har du bara tittat på de med ursprung i Turkiet. Kan resultatet appliceras på fler invandrargrupper?

– Ja. Vi har nyligen gjort en studie av barn som kommer Bosnien-Hercegovina, Chile och Somalia, där vi kom fram till nästan samma resultat, säger Alireza Behtoui till Östnytt.

Studien har publicerats i tidskriften Ethnic and Racial Studies.