Mikael Karlsson, ordförande i Naturskyddsföreningen (SNF), var mycket nöjd efter beskedet från HD.
– Den här domen är en seger för oss. Vi hade också gärna sett att man hade lämnat över ärendet till EU-domstolen för att få ett ännu tydligare kvitto på att man inte kan göra en stor kalktäkt där det finns unikt höga naturvärden, säger han till SVT Nyheter.
Han säger också att föreningen, i händelse av ett negativt besked från HD, var beredd att driva frågan till sin yttersta spets och överklaga till EU-nivå.
– Jag ser det som en allvarlig bakläxa och det är konstigt egentligen att 18 år efter att Sverige gick med i Europeiska Unionen så måste Högsta Domstolen slå de lägre instanserna på fingrarna för att de inte följer de regler som Sverige har förbundit sig att följa.
Tror att gotlänningarna glädjs
Han tror att de flesta gotlänningar är glada för beslutet.
– Vi har ju sett ett starkt motstånd från Naturskyddsföreningen, andra miljöorganisationer, Fältbiologerna, lantbrukare, en stor del av allmänheten också, som är oroliga för vattenförsörjningen och som inte vill att det här området förstörs för all framtid för en väldigt kortsiktig ekonomisk vinning till ett utländskt företag, säger han.
”Inte en seger”
Fältbiologerna är också mycket glada för HD:s besked, men tycker att framtiden för Ojnareskogen och norra Gotlands dricksvatten fortfarande är osäker.
– Högsta Domstolens besked är vi glada för, men det är inte en seger. Vi kämpar för att Ojnareskogen ska bli nationalpark! säger Salomon Abresparr, ordförande i Fältbiologerna i ett uttalande.
Naturvårdverket: ”Mycket återstår”
På Naturvårdsverket var glädjen också påtaglig, men samtidigt betonade man att striden ännu inte var vunnen.
– Så här långt har vi kommit dit vi vill. Men man måste komma ihåg att det bara är en liten bit i det hela som nu prövats. Allt annat återstår, säger Nils Hallberg, jurist på verket.
Hans tips är dock att det finns goda möjligheter att brytningen stoppas för gott.
– Vår bedömning är att det inte går att meddela tillstånd för brytning. Det går inte att undvika skador på naturen. Gör man en Natura 2000-prövning med de verktyg som finns tillgängliga, är det svårt att komma till en annan ståndpunkt, säger han.