En ny art av en gallmygga upptäcktes på Öland i juni förra året av den tyske forskaren Mathias Jaschhof. För att den nyupptäckta lilla myggan skulle få ett vetenskapligt namn så utlystes en namngivningstävling under Station Linnés forskarfredag i slutet av september förra hösten.

Kalmarbo vann

Vinnare blev Suzanne Peterson från Kalmar och i det vackra sommarvädret överräcktes ett diplom och ett original av den vetenskapliga skriften om myggan av platschef Dave Karlsson på forskningsstationen i Skogsby på Öland.

– Den heter Asynapta Suzzae och det är den sista biten som är min, det andra är familjenamnet, säger Suzanne Peterzon.

”Zz, ett bra myggljud”

När Suzanne fick reda på att hon vunnit namntävlingen fick hon inte så lång tid på sig för att hitta på ett namn.

– När jag fick höra att det var en snäll mygga tänkte jag att jag ska nog vara lite ego och använda mig själv. Z:at som jag har i mitt namn tänkte jag att det blir ett bra myggljud, så det var så namnet kom till, säger Suzanne Petersson

Gallmyggan Asynapta Suzzae är en parasit. Den lägger sina ägg i andra insekters ägg för att föröka sig, men det är ingen blodsugande mygga. Den är liten, runt en och en halv millimeter. Asynapta Suzzae trivs främst i fuktiga miljöer, gärna där det finns mossa.

Letar okända arter

Det var forskarparet Catrin och Matihas Jaschhof från Tyskland som hittade den nya myggan förra året på den så kallade diversitetsängen vid station Linné. För att kunna bestämma att det är en ny art så undersöks genitalierna, de är unika hos varje art och i det här fallet visade det sig att de hittat en tidigare okänd art. Det är viktigt för forskningen att leta efter nya arter för att bättre förstå naturen.

– Om man inte vet vad som existerar kan man inte heller lära sig något av det. Det vi gör är en form av pionjärarbete. Vi gör okända arter kända för mänskligheten och den vetenskapliga världen, och om andra forskare är intresserade av den här gruppen kan de göra mer avancerade studier, säger Mathias Jaschhof.

Myggan i det ekologiska systemet

Ökad kunskap om hur naturen fungerar och även om hur små insekter fungerar i det ekologiska systemet är viktigt menar Dave Karlsson forskare vid Station Linné. Den lilla gallmyggan lägger sina ägg i andra insekters ägg vilket innebär att naturen reglerar sig själv, så att till exempel en skadeinsekt som går på odlad gröda inte förökar sig okontrollerat.

– De här små djuren som vi upptäcker nu kanske har en väldigt stor betydelse lokalt för hur naturen fungerar och vilken artsammansättnings som finns där. De kan förhindra avlövning av lövskogar, attacker på grödor och så vidare. Med mer kunskap så slipper vi använda så mycket gifter och kemikalier, säger Dave Karlsson