Etnologen Jonas Engman, vid Nordiska museet i Stockholm, skrattar först när frufridagen kommer på tal. Det vill säga den dag på året då männen skulle ta hand om hushållet, medan kvinnorna ”bara latade sig”.

Dagen infördes av Lennart Hyland i det omåttligt populära radioprogrammet ”Karusellen” den 24 januari 1954.

– Karriären för den programledare som skulle gör något liknande i dag skulle nog snart vara över, säger Engman.

Redan då var det kontroversiellt – många män ansåg sig nämligen tvingade att hjälpa till hemma, något de inte alls hade lust med. På sedvanligt svenskt manér ansåg de sig kränkta.

Absurda roller

I radion fick männen lära sig att laga mat (köttpaj), städa och diska. Kvinnorna uppmanades ”ligga kvar i sängen” alternativt ”resa bort”.

Någon succé blev det aldrig. Men 1963, när tv-mediet hade slagit igenom på bred front, lanserades frufridagen på nytt, nu i november och ”Hylands Hörna”.

– Dagen var till för att markera att det var hemmafrun som var stöttepelaren i kärnfamiljen och därmed i samhället. Jag är själv uppvuxen på 1960-talet och i dag är det ju helt absurt hur gammaldags könsrollerna var på den tiden. Sedan dess har våra värderingar förändrats i grunden.

Dagisproblem

Den största förändringen kom på 80-talet, berättar Jonas Engman, då kvinnorna för första gången på allvar tog klivet ut på arbetsmarknaden.

– Det resulterade bland annat i problem under 80-talets u-båtsjakter, när de manliga officerarna var ute och jagade u-båtar och kvinnorna arbetade. Marinen var ändå rätt kreativ och försökte lösa problemet genom att låta värnpliktiga hämta och lämna barnen på dagis.

Sedan dess har mycket hänt, även om många anser att kampen för ett jämställt samhälle långt ifrån är över.

– Men arbetet har varit enormt framgångsrikt. I dag har jämställdheten ett mycket starkt kulturellt stöd.