Tufft att kommunicera slutförvar med framtiden
Det finns inget enkelt svar på hur kunskapen om var slutförvar för kärnavfall finns ska kommuniceras till framtiden. I förra veckan samlades internationella experter på en konferens i Frankrike för att diskutera problemet.
En av experterna som deltog på konferensen är Anders Högberg, forskare i arkeologi på Linnéuniversitetet i Kalmar.
– Man kommer att minnas var de här platserna är om 50 år, kanske till och med om 500 år. Men om 100.000 år kommer man ha glömt det, säger han.
Istid och ett annat språk
Det avfall som kärnkraftsverken skapar är livsfarligt och har en lång halveringstid vilket innebär att det måste hållas avskilt i minst 100.000 år, innan det blir ofarligt. Frågan är då hur man kan kommunicera den här faran till mänskligheten så långt in i framtiden.
– På hundratusen år kommer vårat språk ha utvecklats och våra symboler kommer ha andra betydelser. Dessutom kommer vi gå igenom en istid som kommer radera alla fysiska spår efter de här förvaringsplatserna, säger Anders Högberg.
Måste paketeras om
För 100.000 år sedan var vi mitt i en istid och Europa var befolkat av neandertalare. Det tidigaste nu kända skriftspråket, grottmålningarna, är omkring 30.000 år gamla, och civilisationer uppstod först för 10.000 år sedan. Därför är det inte svårt att föreställa sig de svårigheter som kan uppkomma när det gäller slutförvaring av kärnavfall.
– Det vi kom fram till på konferensen var just förståelsen att vi måste hantera minnet av dessa platserna utifrån våra förutsättningar, och att framtiden måste göra det också. Det vill säga att hur vi paketerar informationen kan inte vara slutgiltig, utan framtiden måste kunna ompaketera den, säger Anders Högberg.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.