Radioaktivt gods på Stena Line
Stena Lines färjor mellan Trelleborg och Rostock fraktar farligt och radioaktivt gods utan att passagerarna vet om det.
Det är magasinet Filter som berättar om transporterna. Tidningen har gjort en granskning av det radioaktiva gods som fraktas till och från Sverige och den visar att Stena Line på rutten Rostock-Trelleborg vid olika tillfällen fraktat uranhexaflourid. Ämnet är flyktigt och beskrivs som farligt. det kan vid kontakt med vatten eller fuktig luft omvandlas till fluorväte som är mycket giftigt.
Transporterna av uranhexafluorid på båtarna mellan Trelleborg och Rostock ökar. Under hela förra året fraktades 56 ton. Bara i januari i år har det handlat om 57 ton.
”Ingen fara”
Enligt Filter är varken kommunen, räddningstjänsten eller hamnen i Trelleborg medvetna om transporterna.
Men att Trelleborgs Hamn AB inte skulle känna till vad som kommer in dementeras av säkerhetschef Jim Leveau.
– Rederierna skickar in manifest om vad de har med sig i lasten, så vi har full koll på allt farligt gods som kommer, säger han.
Och Jesper Waltersson på Stena Line säger att det hela är säkert.
– De här färjorna är av den typen som har öppna däck, så en stor del av lasten står utomhus. Vi har en hög säkerhet, säger han till Sydnytt.
– Vi har tillstånd från Strålskyddsmyndigheten.
På organisationen Greenpeace är man dock tveksam till den inställningen.
– Jag tycker att det är oansvarigt att transportera ett så pass farligt ämne på passagerarfärjor, menar Rolf Lindahl som har hand om kärnkraftsfrågor hos Greenpeace. Hex är ett ämne som reagera mycket aggressivt och det finns en explosionsrisk, fara för brand och en viss radioaktivitet, säger han.
När olyckan inträffar...
Rolf Lindahl menar att även om säkerheten är rigorös så kan något oförutsett hända och att det är anmärkningsvärt att utsätta passagerare för en sådan risk.
– Om allt går som det ska, det är stiltje och kaptenen är nykter och man håller sig längs farleden så går det säkert bra men det är ju när det oförutsedda händer, en olycka inträffar, som problemen uppstår och det är det som är det allvarliga i det hela, säger Rolf Lindahl.
Men på Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, som ansvarar för tillsynen av transporterna är man tvärtom övertygad om att transporterna är ofarliga som de ser ut idag.
Tåliga behållare
– Ämnet är farligt men de transporteras i behållare som ska tåla mycket, säger Helmuth Zika på SSM. Bland annat så ska de tåla ett fall från nio meter och klara av att utstå en brand på 800 graders värme under en halvtimme, säger han. Om något skulle hända med fartyget är nog båten det som skadas och inte behållarna, menar Helmuth Zika.
Att fartyg som transporterat Hex råkar ut för olyckor som brand eller andra haverier säger han visserligen är ovanligt men att det har förekommit.
–Jag vet ett fartyg med Hex-behållare ombord som sjönk utanför Holland. Där plockades behållarna upp och de var då helt intakta, menar Helmuth Zika.
Han berättar att han heller aldrig hört talas om att någon transport skulle ha utsatts för något annat, som till exempel ett terrordåd där någon försökt komma åt innehållet för brottsliga syften
Väger två ton
– Det skulle dessutom vara svårt eftersom behållarna väger två ton var, säger han. Det krävs att man har tillgång till truckar eller liknande. Skulle någon försöka sig på att ta dem båten så går det ju inte att få dem därifrån, det skulle kanske innebära att den som vill ha dem får kapa båten, säger Helmuth Zika på SSM.
Zika menar att Greenpeace uppgifter om explosioner och brandrisker inte stämmer och att deras farhågor är överdrivna. Men Greenpeace menar att det är just det som är en del av problemet.
– Man tonar gärna ner riskerna när det gäller kärnkraft generellt och även i det här fallet, säger Rolf Lindahl. Jag skulle vilja vända på frågan och undrar om de skulle vilja resa med ett fartyg som har Hex i lasten och är tveskam till att passagerare skulle vilja resa med de här fartygen om de visste att det fanns farlig last ombord, säger han.
Så arbetar vi
SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.