Foto: TT

Alkohol bakom fyrhjulingsolyckor

Uppdaterad
Publicerad

Fylla bakom styret, barn som förare och dålig kunskap ligger bakom många av olyckorna med fyrhjulingar visar en ny studie.

– Det krävs en attitydförändring, säger trafikforskaren Henriette Wallén Warner.

Fyrhjulingarna har ökat i antal och så även olyckorna. För att ta reda på vad det beror på har forskare på VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) undersökt data från 51 olyckor med svårt skadade samt intervjuat 29 förare. Studien presenteras på Transportforum i Linköping.

De flesta olyckorna har skett utanför tätbebyggt område. En majoritet av förarna var alkoholpåverkade och flera skadade var barn som kört.

Annan syn på alkohol

Har fyrhjulingen blivit ett fyllekörningsfordon?

– De allra flesta kör inte berusade, men när det sker olyckor är alkohol ofta inblandat. Och det verkar finnas en annan syn på rattonykterhet jämfört med bilkörning, säger Henriette Wallén Warner på VTI.

– Man försvarar sig med att man bara ska köra en kort bit, att det är en skogsväg och att ingen annan kan råka illa ut, fortsätter hon.

Så här säger en av de intervjuade:

– Jag menar en eller två öl är absolut ingen fara. Men jag skulle aldrig sätta mig i trafiken med fyrhjulingen eller med bil om jag hade haft promille i mig, men i skogen har jag kört.

Samma synsätt känns igen från snöskoteråkning, men där har det skett en förbättring tack vare riktade kampanjer och införandet av förarbevis, enligt Henriette Wallén Warner.

Lynniga och lättvälta

– Även för fyrhjulingarna behövs ett samlat angreppssätt och kanske också ett förarbevis för att ändra attityderna, säger hon.

Ytterligare en faktor som lyfts fram som bidragande olycksorsak är oerfarna förare som inte vet hur fyrhjulingar beter sig. Det krävs endast ett B-körkort för att få köra.

– Det är inte alls som att köra bil. De är väldigt lynniga och kan välta även i låga hastigheter, säger Henriette Wallén Warner.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.